Brottas med tankar

Går ut med hunden. Går fort och andas in den kalla luften. Det nästan värker i strupen. Hunden skuttar bredvid och gör mig lite glad. Men hur ska jag nå in och hitta glädjen. Den där glädjen som borde finnas inuti mig. Den handlar också om förnöjsamhet. Jag hittar det inte. Bara en viss liknöjdhet och jag blir arg. Önskar att jag kunde bli riktigt förbannad, bara för att få lite adrenalin.

Ilska har en föredömlig effekt på mitt sinne. Det vet jag sedan gammalt. Men jag vill inte bli förbannad på någon men det är väl det enda jag kan bli numera. Det basala som mat och husrum har jag. Kläder på kroppen och en liten hund dessutom. Men varför letar jag efter detta med relationer.

Så fan heller, tänker jag nu. Jag vill inte ha det så här. Vill inte vara jag – vill kunna säga ”vi” eller ”oss” eller ”vårt”

Att börja tala i ”jag”-form är ett varningstecken. Hade en väninna en gång vars dotter nog aldrig har hört ordet ”vi” eller ”vårt”. Denna flicka som nu måste vara mellan 25-30 år tillhör sedan många år en av vårt lands olyckliga som drabbas av konsekvent depression. Sjukpensionär är hon visst numera. Stackars barn. Har allting, men är ändå olycklig.

Har jag kanske ett uns av sanning i det jag tänker om ordet egoism? Vet inte riktigt och bör hålla mig till mina egna tankar och mina egna tillkortakommanden. Basta.

(har tagit bort lite text som är för ”grov”)

En reaktion på ”Brottas med tankar

  1. Känns fånigt och meningslöst att skriva det – för det hjälper ju inte – men du skriver om saker som är väldigt bekanta för mig.
    Jag tycker att både du och jag ska försöka sluta skämmas för att vi känner behov som inte blir tillgodosedda. Visst kan det kanske vara lite egoistiskt ibland, men vi är ta mig tusan inte de enda som är det i så fall. Många är det utan att ha dåligt samvete dessutom. Så länge vi bryr oss om andra och känner med andra så har vi väl för bövelen (ursäkta, kända att jag fick lite sund ilska i mig där … hehe) rätt att må som vi mår vi också. Rätt att ha behov som vem som helst. Drömmar och längtan som alla andra!
    Jag har slutat skämmas för att jag har behov jag vill fylla, däremot skäms jag när jag i frustration låter det gå ut över någon annan.
    Val vi gör kan naturligtvis indirekt gå ut över någon annan, men man kan inte låta omvärlden hunsa en till total undergivenhet. Jag måste få vara jag, och du måste få vara du. Och så länge man inte med vett och vilja gör någon orätt mot någon annan så är det väl okej, tycker jag …

    Gilla

Lämna ett svar till Lollo Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s