Torsdagsbabbel

 

Ibland är det svårt att veta vad som kommer åt. Rastlösheten sliter i kroppen. Ilskan ligger på lur. Någonting är fel, men det är lögn att komma på vad det kan vara.

Nu är jag till åren kommen och vet vad det vill säga att vara sexuellt utsvulten. Det har jag varit många gånger och vet precis hur det känns. Det här är något liknande, fast djupare. Sexet är förbi sedan länge så det är inte där problemet ligger.

Viner blir visst bättre och bättre med åren har jag hört, när det gäller vin och kvinnor. Jag har fått mig itutad att vi liknas vid varandra. Vinet och vi, alltså. Somliga i skaran av väldoftande och välsmakande viner, befinner sig även de som har kommit på jäsning och är sura som ättika. Men det är ju för fasen inte kvinnans fel. Det måste bero på tillverkaren. Eller transportören. Eller vindruveplockaren. Eller han som satte träden där druvan växer. Eller landet utan sol. Eller den som inte satte på korken ordentligt.

Oj, vad jag svamlar, för egentligen vet jag vad jag behöver. Ett engagemang i någonting. Ett substitut kallade jag det förr, men det var då det. Idag behövs substitutet som ett överlevnadsprojekt. Rörelse, uttömmande av fysiska krafter som fortfarande finns. Äventyr och spänning i projekt som fortfarande skulle kunna fungera i samhället. Osv.

Jag har provat ganska många varianter. Målning/Vävning – Sång/Teater – författarskap – men ingenting lockar längre. Jo, det är klart att det lockar men att hitta glöden går inte längre. Jag behöver något nytt. Ordet ”förnöjsamhet” existerar inte hon mig. Jag är alltid på väg och den dag förnöjsamheten skulle uppstå inom mina väggar, då har jag väl resignerat totalt. Och det vägrar jag än så länge.

På det hela taget så är antagligen detta fenomen ett av dessa som uppstår när man inte arbetar längre. Bli pensionär. Utanför och dålig pension gör ju att livet stannar. Visst kan jag sitta på facebook och spy ur mig det sura vinet på galen politik och hur alla ska leva om de bara lyssnar på ”mej” (för det är ju det som pågår på det stället). Har man en avvikande åsikt, får man på tafsen.

Jag är ingen debattör och gillar inte konflikter med de människor jag valt som vänner. Har jag gjort valen så ska jag stå för dem. Alla får och ska ha sin rätt till åsikter, även om de inte stämmer med mina.  

Hur halkade jag in på det här nu då? Usch vad jag är virrig. Hur som helst är mannen hemkommen från sjukhuset, där han tillbringat några dagar och nätter. Ser frisk ut iaf och det är inte så tomt omkring längre.

Nu till skåpet med det sura vinet. Fy Fabian så gott. Ikväll är det fest.

Välkommen hem gubben min

😀

 

En reaktion på ”Torsdagsbabbel

  1. Jo visst katten är det svårt med diskussioner på FB. Var och en har sin grupp med vänner som man har ganska lika åsikter med. Ibland tror jag att det är för att det blir lugnast så. Man orkar inte hålla på att tjafsa om allt och ingenting! Man behöver få skratta och känna att livet är roligt och det är INTE så roligt att diskutera hela tiden. Även om jag ofta går i fällan ändå!

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s