Varför gå och leta efter sig själv?

 

 

Hur går man vilse i livet – och varför? Ja, den frågan ställs ofta. Och det, ända upp i min egen generation. Vi, som borde veta lite bättre – vi som inte behövde pådyvlas att det finns en fantasitillvaro utanför den gängse. Tänker då närmast på Typ Star Treak, ET, och varför inte Aniara. Skådespelet som på 50-talet fick hela svenska folket att ruska på huvudet. Var det första gången som det hände? Att vi såg någonting utanför gränserna. En fantasivärld som nu under många decennier byggts ut och byggts på?

Vi letar efter oss själva – tar livs-coacher till hjälp. Betalar dyrt för vi tror att någon annan vet bättre.

-Hallååå… var är jag?

– Häääär… var är jag nu?

– Vem där? Vad vill jag här?

– Det är ju jag!

– Va?

– Vem är jag?

Men hallååååå… födda blev vi och levde gjorde vi och nog 17 kan vi väl tro oss om oss själva, att vi finns. Det behöver väl inte någon annan tala om?

Vi blir lurade. Vi vet inte vad vi letar efter. Precis som med den där sista flugan Pokemon, eller vad den heter/hette. Till vad nytta? Fanns visst de som blev påkörda och dog på fläcken. Alldeles i onödan. Det måste alla hålla med om. Och visst måste dennes anhöriga fråga sig: Varför?

Det tar tid ifrån den sträcka vi har till förfogande, att leta efter sig själv så infernaliskt som det görs nu. Kurser i att leva. Leva rätt-kurser. Ät rätt kurser osv – i det oändliga.  Är det någon som hittat en GRATIS-kurs? Nähä… inte det.

Livet är gratis. Är det inte skola nog? Öppna ögonen kan vi väl göra själva om vi inte är blinda. Inte behöver någon annan göra det. Livets skola är den mest rättvisa som finns. Är man blind så tar man in bättre med öronen iofs, och jag tror att den blinde uppfattar världen mycket bättre än en seende. Verkar ju så iaf när jag ser hur ett antal människor i min när-krets söker och vad som finns till buds och vad de anammar. Nästan lite som en ny gudomlighet.

Jag blir rädd! 😦

2 reaktioner på ”Varför gå och leta efter sig själv?

  1. Jag tror att om de allra flesta stannade upp en stund, kopplade ner och tog några djupa andetag i tystnaden så skulle de upptäcka att där i finns ”jag” och ”livet”…
    Varma tankar!

    Gillad av 1 person

Lämna ett svar till Laila Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s