Att vara älskad ända ut i fingerspetsarna

 

Vilket liv jag har levt. Vad mycket kärlek jag fått. Jag ska inte redogöra hur lite jag gav, för det är lite knepigt att se sig själv med andras ögon. Jag kan inte se eller komma ihåg eller veta vad som gjort att jag fått så mycket kärlek. Är det kanske något vi bara bär omkring med/på?

Allt började redan i min barndom. Kunde känna både omvårdnad, trygghet och kärlek. Tonåren lite vansklig eftersom den egentligen inte fanns på min tid. Då blev man vuxen på en gång liksom. Lite hårdhänt och omtumlad hamnade jag dock i ett fint förhållande som varade i tjugo år. När han dog, så var det inte så farligt, för då visste jag att han som pappa skulle ta hand om vår förlorade dotter som redan hunnit över på den andra sidan.

Av just honom kan jag ännu idag känna hur han på ett alldeles speciellt sätt strök mig över kinden. Jag kan höra hans röst lika klart som om det vore nu i ögonblicket.  Meningar som blev uttalade vid vissa tillfällen som etsat sig fast.

I en intervall i livet efter detta, så fick jag möta kärlekens motsats, men om det talar jag aldrig. Allt var iaf ett stort missförstånd och att när det går snett i relationer, så beror det på olika rädslor. Inte bara något jag läst mig till utan själv fått mig tilldelad så uppenbart att det nästan är lite löjligt.

Nu det här med Lennart så har jag nog inte riktigt förstått hur stor hans kärlek är. Han är en annorlunda man. Inga stora ord och åthävor utan en lugn attityd till det mesta. Hans strävan efter att njuta av livet och hur han vill dela sin ålderdom med mig. Han stryker mig också över kinden ibland och det är som om det är en mycket vacker repris. Sådana gånger stannar jag alltid till och funderar och känner efter. Jag har fått erfara kärlek från två innerliga människor. Två män som gjorde och gör allt för att jag ska må så bra som möjligt.

Denna höst har Lennart hela tiden i maklig takt snickrat i källaren ÅT MIG! Han vill att jag ska kunna ställa ner min gamla fotvårdsstol och fortsätta lite med mitt gebit åt de vänner som gärna vill komma till mig.

När jag är nere i källaren så ser jag hans arbete och jag är väl medveten om hur hans ork inte räckte. Den sista biten av rummet står ofärdig och jag kan inte drömma om att han ska kunna återfå krafterna till det. Han säger att han ska hem och snickra vidare och jag vet att han vill och jag vet att han tvivlar på att det ska gå.

Hela det lilla rummet där nere i källaren får mig att storgråta och jag kan inte vara kvar där. Måste upp i huset och sansa mig. Han vill mig så väl – han vill mig så väl, ringer i öronen på mig. Den tanken får mig att gråta. Begriper inte varför det är så.

Är det det som kallas kärlek? Eller är det någon form av egoistisk framtida förlorad egennytta? Klart att det är för det är lika när jag tittar i den tomma sängen bredvid mig. Då gråter jag för att jag kommer att sakna. Saknad över det vi sett fram emot. Men kanske det är rätt så naturligt i sådana här situationer.

En hel värld där ute är i krig. Folk dör i massor. Här handlar det om en död som inte ens har inträffat. Jag skäms om jag ser till proportionerna. Jag tycker att mitt är det största som finns men det är att förringa alla andras plågsamma upplevelser i nuet. En mor eller far som begraver sina barn eller någon som just nu blir våldtagen och vet att hon troligtvis kommer att dödas. Fy fan, vilken ondska det finns och jag måste ta mig samman. Här är jag trygg och har det som är livet omkring mig.

Ska försöka skärpa mig och tänka på just detta jag började med. Såååå mycket kärlek jag fått! Just detta mantra har räddat mig flera gånger, men glöms bort – så lätt.   

6 reaktioner på ”Att vara älskad ända ut i fingerspetsarna

      1. Just för en stund sedan kom vi hem från lasarettet och han sitter och njuter av att vara hemma i tystnaden med mig. Vet inte hur många gånger jag idag har hört: Jag älskar dig. Ord som kan verka flyktiga när livet är som det ska och som blir så intensivt levande när man vet hur kort tid det finns kvar. Hur viktigt att hinna säga allt det man borde.
        Jötapetter, vi låter väl som turturduvor i vårkvällen 😀 Men det är vackert ❤

        Gilla

  1. Så fint du skriver … och jag förstår så innerligt hur det måste kännas när du går ner till det som Lennart velat göra för dig.

    Jag tillhör dem människor som aldrig fått höra de orden ”jag älskar dig”. I det här skedet av mitt liv har jag slutat tro på att den kärlek jag drömt om finns. Själv har jag bara kunnat säga det till mina barn, och själv som barn sa jag det till min mamma … Men det är en särskild sorts kärlek. Den ligger på ett plan som är närmast självklart … om inget får grunderna att ruckas förstås.
    Jag tror att kärlek har väldigt många ansikten, och nivåer. Kanske den ömhet jag kan känna ändå är en slags nivå av kärlek.

    Men du … du har rätt till dina känslor. Inte förringar dina känslor andras plågor och lidanden. Din smärta är inom dina referensramar, och det ska du inte behöva lida för.
    Dit har jag i alla fall nått, tror jag … att jag tillåter mig att känna det jag känner utan att skämmas. Att min nivå av smärta finns gör inte att jag lider mindre med dem som har det svårare. Jag flyttar fokus en liten stund, men kan inte förändra världen. Jag kan bara leva mitt eget lilla obetydliga liv, som är fullt tillräckligt stort för mig …
    Och SÅ tycker jag att du ska ta det här också. Du vet … även om det finns många andra som har det proportionellt mycket värre än du så är det här ni går igenom ingen liten sak i din värld.
    Och i den stärkande vågskålen är jag så glad för din skull, att du kan känna att du fått kärlek på det sätt du beskriver. Det är ingen dålig tröst i de mörka stunderna ❤
    Hjärtekram

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s