Den stora tyyyssssstnaden

 

Strulan vet inte vad som händer. Hon fattar inte varför det är så tyst och varför hon inte klarar av att göra något åt det. Men hela tiden återkommer hennes tankar på hur det varit hon som alltid tagit initiativet till kontakt. Så kommer undran om hon har en attityd som skärmar bort människorna. Är det hennes eget fel? Tja, tänker hon och rycker på axlarna. Vad ska jag göra åt det då? undrar hon. Jag ids ju inte ens lyfta på telefonen och ringa till någon glad jäkel för att förbättra tungsinnet som planterat sig innanför pannbenet. Ja, faktiskt att kroppen, fast den nu kan betraktas som frisk, känns  som att släpa på ett helt tågset.

Jodå, hon har en som ringer men att prata i telefonen är det samma som att slå ihjäl tid med att tala om helt oväsentliga saker. Det kanske glädjer den som ringer men inte Strulan. Har aldrig gjort.

Men hon gråter inte mer. Alltid något, muttrar hon och bestämmer sig för att åtminstone tvätta håret. Kanske rent av att göra sig lite mat. Inte har hon ätit idag heller. Kaffe och fil med hårt bröd. Det blir ju ingen jäkel gladare av – men hon överlever, tycker hon.

Vad det är som fattas, det vet hon nog. Den där piskan som någon höll över henne i ren kärlek och att han tog den med sig. Sabla karl som gjorde att hon kände sig behövd och älskad. Hon behövde ju inte honom – trodde hon. Bortskämd och stöddig, konstaterar hon krasst. Det var vad jag var!

Strulan saknar Solan som inte har synts till på flera dagar. Vart har hon tagit vägen? Fastnade hon på födelsedagskalaset, tro? Men va fanken, det är ju en hel vecka sedan. Hmmmpf.

Hon har iaf jobbat vid datorn idag. Hela förmiddagen förutom hundrastningarna som innebar två långpromenader med de små liven. Svante är hämtad och Bamse sover. Att sitta och lägga in ett manus på POD (print on demond) borde hon inte hålla på med, men hon vill få det inlagt och få hem tio provexemplar. När hon väl var nöjd så skulle hon gå till kassan och betala digitalt. Bha!

Helt plötsligt inser Strulan att den digitala världen har gått förbi henne. Nu gäller bara det förbannade Bank-idet och det har inte Strulan. Hon har bara ett vanligt bankkort som det förr inte varit några problem att handla på på internet. Men nu.. hahahha… Strulans dator är för gammal och tar inte längre emot uppdateringar från croom och vista och allt vad det heter. Så säger den digitala lilla postiten som dyker upp på skärmen inne hos banken och förlaget har inget annat alternativ som en vanlig sketen fakturering. Skit! Hon har knackat ner ett mejl till bokförläggaren om hur hon ska göra för att betala och får vänta tills i morgon med inkommande förslag.

Strulan är omåttligt grinig över mycket just nu. När det inte går som hon vill och snabbt dessutom så frågar hon sig varför i all världen hon har skyndat sig hela livet och till viken nytta. Bråttom, bråttom för att hinna stå till pass på jobbet och bråttom hit och dit för att vara i ”tjänst”. Ända ifrån början då hon var liten. Drillad av sin mamma att vara påpasslig, snabb och effektiv, därtill alltid vara snäll och glad.

Fyfadderullan, för den gamla generationens syn på sina ungar, tänker Strulan nu när hon sitter och skriver. Är det sant det där som de flesta psykologer kom fram till under några år, då det var ”inne” att skylla på mödrarna?

Tja, vad vet jag suckar Strulan och börjar fundera om hon vågar lägga ut det här på sin blogg. Det är (ju) väldigt gnälligt, personligt och utlämnande, men de är inte så många och därtill mycket vänliga människor som orkar läsa Strulans svada, och de tar säkert inte illa upp. De har säkert sina egna lik i garderoben, var och en på sitt sätt, tänker Strulan och reser sig för nu måååste hon ha mat i magen.   

5 reaktioner på ”Den stora tyyyssssstnaden

  1. Kära Strulan, och Solan och Bergalott, och du! F-n vad ledsamt livet är emellanåt, och dessutom bankkrångel… Du, jag ska på begravning måndagen efter midsommar, sedan är jag ”ledig” – när kan vi ses? Inte för att Agnes är särdeles mycket roligare än Strulan, men de kanske kan tråka ut varandra? Kramar dig, känner igen det mesta – och vill att livet, både för dig och för mig, ska vara annorlunda!

    Gillad av 1 person

    1. Tack Margareta. Jag vet att du förstår för du har beskrivit din sorg med så beskrivande ord i din blogg. Jag har följt varje steg du tagit.
      Jag tror bestämt att jag är ledig näst varenda helg under juli. Den 8 ska jag uppvakta en gammal vän på hans 75årsdag och söndag den 23 ska vi strö L över fjärden i Nordingrå. Om jag vill/orkar och har möjlighet, så åker jag dit. Men vi behöver kanske inte inrikta oss på helger bara? Dagarna är många. 29 stycken 🙂
      VA KUUUUL! :-d

      Gilla

  2. Ibland är det faktiskt skönt att få vara gällig och tjurig också för den delen. Jag tror man behöver få ur sig det för att glädjen ska få plats igen. Kram Strulan ❤

    Gillad av 1 person

  3. PANNKAKA!
    har lugnande inverkan, i a f på ministrulor 😉
    Hoppas det löste sig med förlaget och att Solan vill kika in snart
    IT världen snurrar likt en sån där vattenvirvel, måtte den inte slukas i ett svart hål, för då…. merde.. (enda franskan jag kan, fniss..)
    BankID i mobilen, kanske kan vara lösningen?
    Stora kramen på Dej alla tre! ❤
    Och tack för att du hälsat på i min ovärldsliga hörna, låg 1:a häromdagen fast ingen känner till den 😀 har ingen aning om vem som besöker förutom gästen med stort ❤ Du känner henne också!! 😀

    Gillad av 1 person

Lämna ett svar till beskrivarblogg Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s