För ett år sedan…

 

… och precis denna dag – Alla Hjärtans Dag, inleddes den sista resan in i den eviga sömnen för min allra bästa vän och man. Under året som gått så tycker jag att det var en fin dag att dö på.

Hjärta; Det var så det började för ett antal år sedan, då hans kommentar över spacen avgjorde våra öden att få vara tillsammans. ”Låt hjärtat va me – allt du gör beror på de.. ”. Med de orden började en lite annorlunda kärlekssaga. Till åren komna och som vi trodde med mer förstånd, så visade det sig att det var rätt beslut. Naturligtvis fick vi bakslag då och då, precis som många andra, men ändå så utvecklade det sig till en ganska romantisk resa på äldre dagar.

Idag har han nobelt sällskap av Prins Henrik av Danmark som just detta år också inlett den eviga sömnen, tillika alla andra kända och okända där ute på vår planet.

Mest bekymmer har jag över en mycket nära vän som ligger medvetslös efter någon form av anfall som slagit ut hela systemet. Under dagen ska jag försöka få fram lite mer information. Hon hade fortfarande under gårdagen inte återfått sitt medvetande efter fallet i söndags, och faran är att hon inte vaknar alls. Så ser det ut i stunden och jag tänker att det är ändå tur att det finns pauser och mellanrum på det som sker med mina nära och kära.

6 reaktioner på ”För ett år sedan…

    1. Lite knepig dag faktiskt. Känner mig däven som det kan heta.
      Vad gäller min vän Ingegerd så ligger hon kvar på intensiven. Talade med hennes man och han sa att det värsta är att stå maktlös bredvid.
      Det känns ju igen. Hittade kort jag tagit på Lennart när han var som sjukast. Vet inte varför jag har dem kvar men så småningom ska jag rensa ut och slänga.
      Kram ❤

      Gilla

      1. Vet inte om jag ska hävda ”like” på din kommentar – sorgligt både det ena och det andra: däven är även jag, i förmiddags ringde jag till fd maken och han talade om att han var yr – jag åkte in till honom och fick så småningom höra att han nästan ramlat i en rulltrappa igår… Jag försöker få honom att förstå att han måste dricka tillräckligt med vatten varje dag – får se om det hjälper den här gången. Han är inte yr hela tiden. Men jag blir uttråkad här där jag bara kan städa, gå och handla, laga mat…Nu är jag i Sundbyberg och däven

        Gillad av 1 person

      2. Det som triggar igång den där känslan av att vara däven, är för mig att inte hålla igång och vara behövd på någon endaste front. Har som du bara det rituellt vardagliga och visst, det ska en människa vara tacksam för att det fungerar. Jaha ja, då kommer jag att tänka på de som ligger och ligger och ligger……… nä nu spårar jag ur. Ska ge mig ut i livet och ta mig medelst hiss ner till tvättinrättningen på bottenvåningen. Moahahaha… 🙂 Puss ❤

        Gilla

  1. Tack för hjärtat det värmer alltid. Faktiskt när jag sitter här och besvarar lite inlägg så blir jag på bättre humör på en gång. Det betyder att den ensamma tanken inte ska vara ensam. Då blir den kvävd och kroppen blir däven 😉 Kram ❤

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s