Dygnsrytm och könsstympning

Sedan en ganska lång tid har jag ingenting emot att vakna ”mitt i natten” och varit klarvaken. Förr låg jag kvar i sängen och under näst intill plåga, försökte sova en stund till. Inte nu.

Nu kan jag vakna och tänka att; va 17 gubbar, sätt på kaffepannan och njut!

Lika är kvällarna. Jag kan lägga mig runt 21-snåret för då är kroppen slut och jag bara går och hasar mig fram som en 100-åring och bara läääängtar att få inta sängen. Ingen tvekan längre. Ut med hunden en hastig sväng och sen ner i sängen. Mmmmm… så skönt.

Insikter kan komma snabbt men som i det här fallet så har de inte ramlat in förrän det gått åtskilliga år efter pensioneringen. Så kraftfullt är sinne och kropp programmerad till gärningar som inte behöver uppfyllas längre. Hur många gånger under resans gång har inte tanken kommit att få sova när jag vill – göra vad jag vill utan att något annat står i vägen?

Men… helt plötsligt så ska dagar och nätter innehålla något som någon säkert skulle kalla; bevarandet av intelligensen. Inte för att det varit över hövan tidigare men av bara farten så länge jag varit aktiv, så har jag i alla fall trott det. Inte nu.

Nu börjar jag fundera om jag inte är riktigt klok, för huvudet är fullproppat med tankar istället. Alldeles för många. Det är inte bra för mig. Somliga kan gå igenom livet och bara tänka, Ja, sådana där filosofer, ni vet. Inte undra på att de flesta av dem aldrig skrattar för hujedamej så tungt det är – så tröttsamt. Eller också är det ett fenomen jag inte begriper ett smack av. Inga fler ord om detta för jag är bara en ”vanlig” människa. Programmerad att vara aktiv genom arbete och strävan att uppfylla samhällets krav på hur en sådan ska fungera. Kan tänka på dåtidens luffare som säkert hade en annan uppfattning. Livsnjutare kanske, som gick vägarna fram när våren påkallade att ge sig av  för att möta naturen och ge sig hän och lita på att bli förplägad med en brödkant då och då. Vilka tuffingar.

Nu är det tidig morgonen och gryningen är redan borta. Här sitter jag vid datorn och försöker hamra ner lite av svamlet som huserar innanför pannbenet innan det går över i moll. Kanske det hjälper?

Nej, det hjälpte inte för nu, medan jag är igång så kan jag berätta att jag var och lyssnade på föredrag i går kväll. Internationella kvinnodagen till ära. En kriminolog angående kvinnor som är utsatta och en annan kvinna från Afrika som berättade om könsstympning.

Vet nu att 100% av Somalias kvinnor är stympade. Att det pågår från 5-årsåldern fram till 11-12- årsåldern. De som blir födda här blir stympade vid hemlandsresor som kallas semester. Då infinner sig fenomenet att det inte längre är ett brott enligt svensk lag. Men hon berättade även (kanske till tröst för svenska öron) att det pågår fullt arbete i Somalia att upplysningen börjar ta fart angående dessa barbariska ingrepp och att de så småningom ska upphöra.

Kriminologen hade en samhällelig lösning för de kvinnor som inte kommer utanför dörrarna i sin vardag här i landet på grund av traditioner. De ska behandlas som enskilda individer och tvingas ut i samhället så att de kan få tillgång till sina rättigheter. Om det så bara är en liten lapp med telefonnummer, uppklistrade på en toalett,  dit de anonymt kan vända sig till om de utsätts för tvång eller skada.

Så där ja, nu är jag som vanligt igen.

2 reaktioner på ”Dygnsrytm och könsstympning

  1. God morgon, vännen – är i Sundbyberg och har tvättat åt fd maken (och mig, trasmattor bl a) och har just varit ute med Molly. Slaskigt värre. Ska gå och handla om en stund, sedan åker Molly och jag hem till Vimsan på förmiddagen. Hon har ännu inte vågat sig på att morsa på Molly – hon får bestämma själv… Tankar brukar jag skrämma bort med mitt mantra, fyller hjärnan med det i stället för melankolin, lyckas emellanåt. Kram på dig

    Gilla

  2. Ibland i yngre dagar avundades jag en del bekanta som aldrig tänkte för mycket, de verkade aldrig reagera på sånt som huserade i min skalle, verkade så vilsamt på något vis att inte ha reaktioner över det som hände. Det bara hände, inget att ödsla varken ord eller tankar på.
    Numera är jag rätt nöjd med min ibland babbliga hjärna fast det vid oro kan överhettas lätt och bli för mycket. Men tidens tand tar ju udden av det mesta, så allt går ju över eller förvandlas till något jag kan acceptera.
    Men att vakna efter några timmars sömn var ju förspelet till utbrändheten och jag avskyr att vakna mitt i natten. Ligga där och sucka, snurra, läsa, äta och slutligen somna om. Vakna nästa morgon och få en dag som det inte är ett dugg ordning på, mår uselt rent ut sagt. Så tack gode gud för mina sömnpiller, jag lägger mig så sent, läser och läser somnar mellan 01-02.30. Sover till tiotiden, det passar min naturliga rytm nattuggla för evigt.
    Kram på dig och suss gott när andan faller på.

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s