Stånkan

För ett tag sedan skrev jag i alter ego och det var rätt så kul, och väldigt svårt, faktiskt. Det var min tvillingsjäl som behövde delas på två och jag döpte dem till Strulan och Solan.
Nu ska det flytta in en ny begåvning i lägenheten och hon får heta Stånkan. Hon är en avlägsen släkting som har blivit bostadslös och därmed numera ingår i gemenskapen.
Nu ska vi se hur hon presenteras på för vis.

 

Stånkan

Fy, vilket tråkigt område Bergalott bor på. Höghus och asfalt så långt ögat når. Och vilken entré. Smaklös och full med fimpar och papper som flyger omkring utanför porten. Här vill jag inte bo!
Håglöst ringer hon på dörren och den öppnas av en sådan där konstlad människa som skiner som en sol. Bådar inte gott alls, tänker Stånkan och får av sig kläderna som tynger på axlarna. Låter väskan dimpa ner i golvet så den fjantiga kraken till hund förskräckt slinker och gömmer sig.
Den beskäftiga Solan presenterar de övriga och Stånkan upptäcker en ihopkrupen figur i soffan som mumlar att hon heter Strulan. Jaha, ja. Ska det inte räcka med en sådan i familjen utan de ska ha in mig också? Jag som inte har nämnvärt över för struligheter i största allmänhet. Men de vet ju inte hur jag har det. Jag har det mycket värre. Att jag har ont både här och där och tycker att livet är skit. Men jag ska minsann visa dem jag! Den där Solan ska jag knäcka ordentligt och Strulan vet inte ens vad strul är, för jag vet minsann vad det vill säga att ha det struligt med den förbannade värken som hela tiden gnager.

Stånkan gör sig hemmastadd och under tiden låter det hela tiden ur munnen på henne. Stånk och stön – aj och aj aj aj och oj oj oj i det oändliga. Stånkan ser i ögonvrån de andras fundersamma miner och lägger på ett extra kol i klagosången. Hehehehe… får se hur länge de står ut, flinar hon inom sig och tror sig veta bäst att kunna ta sig därifrån. In på en serviceinrättning någonstans där det kan finnas lite hjälp med krämporna. Hehehehee… och som gör som jag vill…

4 reaktioner på ”Stånkan

  1. Gillar alla tre – de får det nog ”intressant” tillsammans! Som tur är kan du själv ju välja vem som ska få störst utrymme och när… Kram på dig, blåser kallt därute idag, är hemma hos mig igen med Molly vid fötterna och Vimsan i ”ditt” sovrum

    Gilla

    1. Eller hur?

      ”Jag och mina demoner
      Solan Strulan och Stånkan”.

      Låter nästan som en boktitel och tänk vad mycket konflikter det kan bli. hahaahahhaha… det är ju så det ska vara blandat med lite humor. Kan riktigt se framför mig när tålamodet brister och slagsmål uppstår, för att inte tala om vad Stånkan ska bråka när hon blir ombedd att gå ut med Bamse. Det var faktiskt när jag drog på mig kläderna i morse som det tog emot extra mycket och då kom idén om Stånkan.

      Undrar egentligen vad jag håller på med men i väntan på tvättstuga denna vackra måndag (trots att det är kallt där utanför), så ramlar det in det ena efter det andra i brist på annat vettigt. 🙂

      Kram

      Gilla

    1. Jag har just läst hur du har det och du kanske skulle döpa dina demoner du också. Ju mer jag tänker på dessa alter ego så skulle det kunna vara rena rama terapin. Menar, det förekommer ju kurser i primalskri – skrattterapi – teraputter till höger och vänster på marknaden. Varför gå över ån efter vatten?
      Så här tänker jag som inte riktigt som du, når ända fram till med vad jag vill uttrycka.
      Kram 🙂

      Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s