Måndag igen

Strövade runt lite på bloggar i morse och söker som vanligt efter något sånär likasinnade. De som har lite glimten i ögat och kan babbla om lite ditt och datt. Om sådant som ligger framför fötterna liksom. Det där vardagliga med en underton av livets allvar – tillika gång.
Vad som slår mig är att jag måste väl försöka lära mig lägga in lite bilder jag med. Det gjorde jag förr, har jag för mig, men det var på en annan plattform som var lite enklare (eller hur var det?). Nu knäpper jag inga kort, vare sig med mobilen eller den numera försvunna kameran. Den ligger väl i någon ouppackad låda i källaren, och där får den ligga bäst den vill. Jag har helt tänt av på att föreviga; vare sig vackra landskap, blommor eller människor. Inte ens lilla Bamse. Allt känns ännu så länge så förgängligt och till vilken nytta. Men här skulle det naturligtvis förgylla min tråkiga inredning. Hmmm…

Igår åkte jag ut för att se om husbilen startade efter en lång seg vinter. Jodå, på första kicken och idag har jag beställt hjulbyte på den och hoppas få en tid första veckan i Maj. Kan inte ta det tidigare för jag måste vänta in nästa pension. Då ska den fyllas med diesel, full tank, skattas och försäkras. Därtill smyga mig på småvägar till hjulbytet på dubbade däck. Hahhaa… det blir något det. Tänk om jag blir stoppad.

Det kliar i reslusten, den där lusten att bara ratta dit näsan pekar, men jag måste ta det med förnuft nu när jag är alldeles ensam om den. Har visserligen några bokade som är villiga att hänga på, med förutsättning att de betalar sin del. Har också tänkt lite affärsmässigt att ev. boka in någon ensam människa som vill, men inte kan ta sig någonstans. Det finns sådana men de behöver finnas inom någorlunda vänkrets.
Det är konstigt med mig men jag kan inte släppa den evinnerliga entreprenör-känslan. Kanske kunde jag det om jag vann på lotto eller en triss, men jag tror att även då skulle jag vilja dela den glädje, som det är för mig, att se vårt vackra land. Lugn takt – stanna när det uppenbarar sig en vacker plats – sätta på kaffepannan eller fixa lite käk. Allt utan att besvära någon annan. Snacka om pensionärskuvös. Allt inom en armlängds avstånd. T.o.m. dusch och toalett.

Jaja det är måndag och varför inte hänge mig åt drömmar. Den där drömmen som jag hade tillsammans med någon som inte längre finns och som jag saknar så. Var nyligen ut med Bamse på kissrunda och gick förbi brevlådan med våra deklarationer. Det kändes bra att få dessa ur världen, tills vidare.

Nu måndag och solen skiner. Det ska bli tjänlig fjäderlek idag så ut ska vi – Bamse och jag. Önskar er en fin måndag!

😀

 

 

 

6 reaktioner på ”Måndag igen

  1. Vad du är flitig – din skrivklåda har i alla fall förlösts, kanske i och med att du för ögonblicket är av med deklarationerna? Du har väl sett att husbilar är poppis, åtminstone var det någon artikel härom kvällen om hur allt flera uppskattar husbilandet – det blir bra lite längre fram när det är varmare! Dubbdäck, det har även jag en vecka för länge, fick tid den 23… Och idag ska jag till dubbförbjudna Hornsgatan och hämta Stevie – dubbelfel! Kram på dig/Margareta

    Gillad av 2 personer

    1. Hahahhahaaa…. Hornsgatan med dubbar…. det låter nästan lite i farligaste laget. Men du får låta bli att ”burna” som det väl heter. Dra på med gasen och hålla ner bromsen så det ryker om däcken. 😀
      Kraaaaaaaaaaaaam

      Gillad av 1 person

  2. Vi har haft husbil, jag bara ÄLSKADE husbilen. Just det där att allt finns på en arms avstånd, sitta och läsa i skymningen med sitt kaffe ute i ingentings tystnad med bara fågelsång. Såg du nya skatten de ska ta ut 1 juli? Men din vagn är ju inte ny så du slipper hoppas jag. Vi sålde husvagnen och köpte stugan i stället.

    Gilla

    1. Det där med den nya skatten funderar jag på hur i all världen det ska gå till. Hur många splitternya bilar står nu till försäljning och vad ska marknaden säga om dessa?
      Min är gammal så jag slipper bekymret. Det är nog som det är att klara ekonomin.
      Kul att du prövat på husbils-charmen. Inte kan vi anklagas för att ha förorenat så särdeles mycket heller. En sommar med husbil motsvarar ungefär vad en flygstol St.lm/ Köpenhamn t&r fäller ut av tungmetaller. Vad en dito till Thailand motsvarar 30 års körning med en bil. Hepp 😀

      Gilla

      1. Vi hade husbilen 3-4 år och jag bryr mig inte så mycket om allt miljöprat, jag som andra lever så gott vi kan, gillar inte vårt lands stora lust att ständigt förtrycka svenska folket med allt vi är skyldiga att ta hand om ekonomiskt, som om bara vi är de som ska göra allt rätt, framförallt betala en massa extraskatt som väl aldrig går till miljön vad jag har förstått.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s