Att beskriva bilder med ord

Jag suckar ibland över min oförmåga och mitt dåliga intresse över att sätta in bilder här, men det är samtidigt utvecklande. Nu ska jag beskriva utan bilder, om en dag som jag inte kommer att glömma.

Jag är på väg. Landskapet flyter förbi utanför vindrutan. Det är mycket tung trafik och bortom Laxå ser jag ett bolmande moln stiga upp i skogen. Det brinner. Kraftigt också, men väldigt centrerat. Kommer fram och där på den mötande enfiliga vägbanan står en röd volvo och brinner. Det ser otäckt ut men ingen verkar ha kommit till skada. Bilkön bakom haveristen är kilometerlång och jag funderar på hur i all världen räddningstjänsten ska komma fram. Men vad kan jag göra? Lämnar eländet ryggen och tänker på hur lätt det tydligen är att det tar eld i en bil.
Snart är det glömt och jag styr färden längst Vänerns södra ände. Det nästan luktar fukt eller också är det min fantasi som spelar spratt. Ett böljande landskap med kor som betar, får som gör likadant antar jag och där, helt plötsligt står det på en skylt; Trollhättan. Nu är det inte långt kvar.

Styr in på campingen och tas emot av trevliga människor som hälsar mig välkommen. Gräset är grönt på området och lummiga träd skyddar från den brännande solen. Parkerar och gör mig hemmastadd. Förbereder potatisen och tar fram köttbullarna som inte är hemlagade, men personen jag ska träffa ger besked att det ska bli mumsigt. Hon kommer mot kvällningen och vi som aldrig har träffats möts i en omedelbar positiv anda. Hon är glad och dessutom lite pratglad och stämningen är mer än bekväm, så här första gången.

Dagen efter kommer hon tillbaka och vi åker ner till slussarna som jag får se på verkligt nära håll. Dessutom med personlig guidning när vi klättrar ner utefter ena sidan på den äldsta slussen. Trappor uthuggna i sten där slussarbetare på 1600-talet utfört ett obeskrivligt slit med att hugga, spränga med naturens krafter i sten och bygga, och utföra det, som  redan då, kom från idéer ur hjärnor som kunde åstadkomma något så fantastiskt.
Så obeskrivligt vackert när jag tittar ner mot bottnarna där grönskan tävlar utefter stupen och där gula blommor trängs nere i botten där det ständigt står vatten åt grönskan eftersom de gamla och enorma träportarna läcker lite i nedre kanterna.
Det är sannerligen svårt att beskriva bilder men jag kan ana att med viss fantasi går det att föreställa sig.

Vidare går färden till Lilla Edet där vi parkerar alldeles utanför teaterföreställningens kulisser. Vi har god tid på oss och äntrar museets innandöme. Medeltid i montrar där det finns det som grävts fram i området. Otroligt mycket som var och en, som är lite intresserade av slikt, kan föreställa sig. Urgammalt, men det var inte lika uråldrigt med Shakespeares komedi som framfördes med bravur av den lokala teaterföreningen. Stor var deras entusiasm som smittade oss i publiken. Säkert drygt tjugo skådespelare.

Ja, en kamera vore inte dumt men som sagt, försöker beskriva lite om denna dag ändå.  https://garntrassel.wordpress.com/2018/06/07/en-underbar-dag-2/
har bilder på sin sida.
Vi skildes och var båda glada över en verkligt lyckad träff, bloggare emellan, och jag fortsatte genom sommarnatten ner till Vårgårda där jag parkerade mitt på en stor parkering för det kändes säkert och bra. Bara det, att på morgonen var jag omgiven av parkerade personbilar, men lyckades trassla mig ur parkeringen som inte var ämnad för långa åbäken som en husbil.

Sänder tack till Laila som tog emot mig så fint och nu har jag Trollhättans om ett föredöme som en av landets mest grönskande städer. Trodde inte – visste inte – men nu vet jag!  Fast jag varit där en gång – för länge sedan – kanske var det på medeltiden 😉

4 reaktioner på ”Att beskriva bilder med ord

    1. Jahaaaaaaaaa de va de ja. Lödöse. Du ser, tanten har noll koll fast hon var på plats. 😀
      Vad gäller pratet så bevisar det att vi hade rackarn´s trevligt. Kände mig hemma med dig. ❤

      Gillad av 1 person

  1. Så, nu har du kommit ut på vägarna 😀 Härligt 😉
    Jag har varit i Trollhättan, och gått runt slussarna. Både när vi åkte kanalen med egen båt för många år sedan, och när vi var där i jobbet för bara några år sedan.
    Jag vet precis vad du menar, och du beskriver det jättebra 🙂
    Låter som ett fint möte mellan er. Jättekul ❤
    Kramis

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s