Att ta ut döden i förskott

En sanning som jag blev överrumplad över när det blev sagt av författaren Hanne-Vibeke Holst på tv.n. Tänkte länge och kunde konstatera att det är ju för fanken det jag håller på med. Inte nog med att jag har tankarna åt det hållet, jag förbereder mig både avsiktligt och intuitivt. Frågar mig också om jag har haft lite för mycket av döden omkring mig men kan bara konstatera att jag inte har mer att yvas över än andra. Jo, kanske lite mer än ”vanligt folk”, för jag tänker på de som drabbas av krig, terror och naturkatastrofer där liv skördas utan hämningar vad gäller urval och antal.
Men vad hon sa, ”Skit samma, det är sånt som händer”, är inte det lättaste att ta till sig. Det tyckte inte hon heller för det fordras mentalt arbete – lite utöver – att fortsätta se på livet från ett positivt perspektiv. Efter hennes cancer-besked så fick detta henne att fundera. Fly eller fäkta, kan man väl säga (men det är mina ord).

Skumma tankar denna gråa dag när regnet oförtrutet småstrilar utanför. Galoscherna på vid utegång och som tur är så gillar inte Bamse regnet. Vill gärna in i värmen igen, precis som jag. Han, den lille plutten som tyst följer mig vart jag än går. Ibland känns det som om hjärtat bara vill svälla över av tacksamhet över att han finns bredvid.

Tacksamhet? Tja, vad gäller livsfrågor så är det väl bara att konstatera att det blev som det blev när det nu inte blev som man trodde och vad man trodde var en önskan om vällevnad och kanske en viss form av inhämtad visdom ur det som skulle komma. Men inte vet man det då… och nu i efterhand ska man filosofera och känna sig vis av det upplevda. Men inte f*n har jag blivit vare sig klokare eller visare. Floskler som ska göra att man med ett stoiskt och väl påklistrat leende på läpparna möter döden utan fruktan eller självförebråelser.

Nu kräääks jag på mig själv. Dysterkvist till max men det är vädret, hösten, annalkande vinter, fullmåne… nej visst inte, den är i nedan, precis som jag. 😦

😉

 

 

 

 

 

 

5 reaktioner på ”Att ta ut döden i förskott

  1. Kram kram och kram igen – måne eller november, eller död och förintelse – snart kallt och halt dessutom – och allt annat därtill… Nog räcker skiten den här årstiden. Vi får streta på med livet ändå så länge vi har det. Jag läser och gläds åt att du faktiskt skriver varje dag! Jag skriver också, men det handlar om att ”redigera” (snarare skriva om) ett jäkla manus… Ett exempel ur texten: … gudarna kom på obestånd med varandra – vad författaren vill säga är att de blev osams, jag skriver ”gudarna kom i konflikt med varandra” – ungefär så är det i 386 sidor, nu är jag på sidan 302… Jag tror nog att jag ser ljuset en aning

    Krama Bamse från mig, jag kramar om dig i tanken!

    Gillad av 1 person

    1. Fy katten vilket jobb du har. Skulle förmodligen bli tossig för mindre. Men förvisso är det bra att du har jobb. Önskade att jag hade något att sätta händerna på. Det är omöjligt att hitta startknappen vad gäller skrivandet, trots att jag nu har några bra recensioner av de som läst. Ja, t.o.m. att de vill ha en fortsättning.
      Ikväll var jag till teaterföreningens skrivargrupp och för all del, de ger mig lite av sin ungdomliga entusiasm men jag känner mig som ett gammalt uttorkat beläte i den lilla kretsen. Men de är helt underbara människor. Ger värme så det stänker om det och jag får känna lite gemenskap och som en liten del i det hela.
      Däremot att vara en gammal rik moster i teatergruppen känns vääääldigt knöligt. En s.k. buskisföreställning men jag tycker att den är åt helskotta banal. Men den som sig i leken….
      Bamse har kommit in i ett gott skede nu under hösten. Nyss busade han med mig och vill riktigt ta ut svängarna. Är så glad över det lilla livet. Fast fy f.. för han ska ju ut i morgon bitti. Tvi vale med ett spett genom vänstra skinkan. Kan ju för böveln inte gå som folk.
      Men du…. vi ser ljuset….
      Puss påre och kram ❤

      Gillad av 1 person

  2. Här ligger jag mest på rygg och tycker inte ens synd om mig själv, jag är bara så tom. Allt tar sån tid, att dagen drar som en avlöning och varje gång känner jag mig lurad. Men … klappar mig på axeln, ännu en garderob är rensad och rentorkad nertill. Svarta säckar står nu på kö i väntan på att skänkas vidare.

    Döden tänkte jag mycket på under min njursviktsperiod och till transplanteringen, skrev vem som ska ha vad, personliga brev till ungarna och maken. Nu är jag mest av allt så rädd att maken ska dö av olika skäl, mest för att det är vi två, de tu skola bli ett som prästen sa, det blir man ju med alla år, sammangjutna.

    Sen funderar jag på hur det skulle bli utan all hjälp jag alltid får från honom, egoistiskt ja, rätt mänskligt. Men mest är det nog att jag tycker för mycket runt om mig redan har gått. Igår stod jag och tittade ut över folk som gick förbi i området, tänkte att alla de gamla är borta, de som ”kryckade” sig fram under de år jag var upptagen av jobb och familjen. Tanterna och farbröderna jag ofta pratade med, utan att veta deras namn, samma med alla hundar jag kände när vi hade hund, de är också borta. Allt för många artister som jag växte upp med har också gått sin väg, lämnar som små hål av tomrum efter sig i mitt hjärta.

    Nu, ska jag öppna sista garderoben i sovrummet, ut med skräpet så jag kan andas, har ju överskåp med gardiner och annat som också ska rensas igenom.

    Kram ❤

    Gillad av 1 person

    1. Tack för ett långt svar och jag anar att du trots din sjukdom har haft ett bra och innehållsrikt liv. Du reflekterar, precis som jag och alla vi som har vett att skänka en tanke då och då på de som har gått före oss. Kända och okända och med lite rysning utefter ryggen så står vi på tur. Livets eviga sanning.
      Men så länge det finns garderober att röja och dammtussar runt väggarna som vi än klarar av, så finns det liv, jag t.o.m. lust emellanåt.
      Kram om maken lite extra för dina tankar. Har förstått att han är en hedersknyffel. 🙂 ❤

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s