77 år

HURRA HURRA HURRA HURRAAAAAA………….

Det finns många sätt att gratulera en människa. Kort, telefon, sms, fb, och jag vet inte vad. Undrar om någon gjort på det här viset.

Hon kom in i mitt liv på en site där det handlade om att en av tre ville bli författare. Nåja, det var också de som fanns där för diskussioner öht. och det var en bra plats att vara på. En oas stundom mellan livligt samspråk. Jag älskade det. Läste, kommenterade och gjorde säkert min röst hörd, förmodar jag, fast jag glömt vad jag sa och tyckte. Som vanligt höll jag hög flagg med flams och glättighet, men så upptäckte jag en kvinna som hade en väldigt sund och lågmäld profil. Hon gick inte på vad som helst och kunde vara ganska rapp i sina kommentarer. Inte otrevligt alls men med en sån där torr pondus som fick mig som läste henne att få en annan blick på vad jag själv skrev. Vi hade en lagom konversation. Jag den glättigt flygande och hon den jordnära och förnuftiga. Kontraster så det stänkte om det.

Hon hade på den tiden bloggat länge och hade stor kunskap i vårt svenska språk. Hade öppet använt sina inlägg om det beroende hon varit inne i och hur hon med skrivandet hade sitt andningshål till egen nytta, men även för andras. Fängslande läsning som gav en bakgrund till hennes allvar. Prövad av livet och under ”vår” tid där så drabbades hon av en ohygglig tragik. Hon miste sin son. Som ett dråpslag mitt i det pågående livet. Hon var stark och fortsatte skriva. Hennes ord förvandlades till att gå rakt in i hjärtat. Berörande och ibland näst intill poetiskt.
Vid sin sida hade hon en underbar man som fanns för henne. En trevlig och varm människa som jag fick förmånen att träffa en gång. Hennes lyftkran i livet som hon, när han efter något år gick bort och hennes liv föll, om inte i trasor, ner i en brunn av ytterligare outsäglig sorg.
Så kom Agnes in i hennes liv. En tredje person som blev en avlastning, som jag ser det, för att mer objektivt kunna komma underfund med känslor och beteende. En tillgång som jag själv anammade ett tag. Skriva ur ett annat perspektiv bevisade för mig att hennes tillvägagångssätt var en förunderlig känsla och tillgång.

Idag är cirkeln sluten, kan kanske sägas, för nu har hon en uppgift att vara en annan människa behjälplig att få vara kvar vid hemmet och att själv vara behövd. Hennes drömmar är satta på sparlåga men jag tvivlar inte en sekund på att hon en dag får breda ut sina vingar med att ge ut den bok som hon arbetar på. Boken om Agnes och hur ett liv, trots motgångar, övergår till glädje och sinnesfrid. Beskrivning över att ålderdomen är en långsam överraskning.

Så…. GRATTIS på din födelsedag ❤

4 reaktioner på ”77 år

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s