En vanlig dag

Idag är det torsdag och är på väg att möta dottern och äta lunch. Har klippt resterande baktassar på Bamse så han slipper få tallbarr mellan trampdynorna.
Vet inte ett dugg vad jag ska skriva om men låter fingrarna löpa lite som de vill. Ute är det stillsamt och himlen är ännu så länge blå. Ja, lite diffus av en matt slöja men vad gör väl det, för igår såg jag en slänt som var alldeles gul av Tussilago. En och annan Blåsippa kan jag skönja bland löven vid promenaderna, även här inne i stan.
Ett möte med ätteläggen får alltid mitt humör att stiga. Underligt det där att barnen ger glädje som följer mig ett bra tag tills nästa gång vi möts. Energi, eller vad är det? Kanske att för en stund bli sedd och uppskattad och får ge detsamma? Tja, vilket som, så är det av godo.

Igår ringde käre bror och frågade om det inte vad dags att ladda batterierna på husbilen. Sa att det inte är någon brådska för jag har iaf inte råd att ta ut den förrns till sommaren. Han hummade lite och klart han funderar hur lillsyrran har det egentligen. Fick tala om att jag håller på att utreda och göra tillägg till arvsskiftet och han frågade faktiskt om han inte kunde ta och åka till berörd ort och ge dem på moppo. Men hur skulle det gå till? Han förlorade sin högra sida vid stroken för ett antal år sedan, så han liksom jag, kör med galghumor.

Idag är det lite extra besvärligt med höften men f.n den som ger sig. Inte jag. Segar på och vet att det går lite i skov. Mycket beroende på vad och hur jag är och fram för allt, sitter. Gjorde ett hembesök igår och satt som en mäla och det är klart, det påverkar. Men det blev mat och-tankpengar för kommande period. Tur att jag har mina gamla patienter kvar. Ja, det är ett fåtal och urgamla och tycker att det är utomordentligt skönt att få hem hjälpen istället för att fara runt och åka långa vägar in till stan. De bor ju långt ut på landet, de flesta.

In och ut. Det är det det handlar om för mig idag. Ännu ingår jag inte i de hemlösas skara, men vem vet, blir det orostider så står jag mig slätt här uppe i ett höghus. Synd att inte min husbil är ordentligt vinterisolerad för då skulle jag bo i den. Har haft de tankarna många gånger. Köpa en sådan räcker inte värdet till på den som är. Inte heller ingår jag i den skara som kan dra ner till Medelhavsområdena under vintern. Måste kosta kluring i massor. Men jag ska sannerligen inte gnälla för i mina egna ögon har jag det bra och kan än så länge ta mig fram på både benen och hjulen.

Men… nu är jag hemma igen, mätt och belåten. Trevlig samvaro för några timmar. Öppnar postboxen i trapphuset och läser information från fastighetsägaren. Från första maj ska den som vill ha parkering betala 250 kr i månaden. Gulp! Nya pålagor för de nya fönstren som blivit insatta förstås och som ska resultera i mindre värme för kråkorna. Ja, ja. 3000 om året. Vad är väl det i den allmänna konkursen? Kråkorna kan väl flaxa sig varma men vem kan flaxa fram 3 (f)laxar extra åt mig? Hahahahaa… måste skratta lite och tänker att det får lösa sig på något vis. Cykel är inget att tänka på fast det drösar av dem i skogsområdena här omkring.

Na na na Bergalott… bli inte deppig nu. Det löser sig sa hon som sket i vasken.

😀

En reaktion på ”En vanlig dag

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s