Revelj

Ja, här sitt jag denna morgon och läser lite vid min dator. Bredvid mig ligger inspelningen från tisdagens övningar av sånger. Det är med röstinspelningar precis som med fotografier – man ser inte klok ut. I detta läge är det röstprestationen som bedöms och det låter som en kraxande kråka. Andra alten som jag numera befinner mig i har ju aldrig någon egentlig stämma. Det ska vara långt ner i basen och hoppet mellan noterna kan vara ganska vingligt kan jag tala om. Dessutom hör jag att jag inte punkterar anslagen exakt utan kommer en aning efter s.a.s. Ungefär som psalmerna i kyrkan. Hänger lite pååå, så där. Utom vid vid Res med mig Stina, för den sitter i ryggraden. Så fort det svänger lite så är jag på hugget. De där nya och långsamma sakerna som kräver att samtidigt titta på noterna samtidigt med ny text är ett aber. Nog om det.

Angående gårdagens kognitiva svikt så blev jag uppbjuden på fattiga riddare hos min vän och vid samtalet så använde vi oss av detta nya begrepp och vi skrattade så tårarna rann. Ett utomordentligt nydanande uppslag i användandet när inte minnet räcker till. Hon är annars en fena på att komma ihåg namn och har öht en större kapacitet av hjärnsubstans än vad jag har. Somliga har den förmågan att komma ihåg sådant som passerar som luft mellan mina öron och åker ut med nästkommande andetag. Däremot vet jag att mina ögon snappar upp bilder av händelser mycket bättre. Betyder att vi har olika sätt att ta in kunskap. Nog om detta också.

Idag på eftermiddagen ska vi ha årsmöte med den hetlevrade gruppen fritidsodlare varav de flesta har utländsk härkomst och helt utan kunskap om hur vi har det här i Svedala när det gäller föreningslivet. De två sista årsmötena har varit helt otroliga i högljudda resonemang och många tar till den eviga visan att de inte förstår språket. Men när ordförande vid sista tillfället svarade den berörda med orden: ”men du talar ju svenska på jordlotten och efter trettio år här i Sverige kom inte och påstå att du inte begriper vad jag säger!” Ord och inga visor från ordföranden som är italienare.
Så i år kanske vi får det lite lugnare för med det italienska påbrået så har han fått lite ordning på medlemmarna. Han möter dem ju nästan dagligen när det är odlingsdags, och det betyder nästan dagligen under maj fram till hösten då grödorna ska ur jorden.

Nä.. nu är dags för duschning och krulla till kalufsen lite så jag ser ut som folk. Nu har iaf reveljen ljudit och dags att sätta igång med manövrarna.

😀

 

 

 

En reaktion på ”Revelj

  1. När jag läser om hur du och grannen skrattar så där galet gott tillsammans känner jag ett sug av längtan till min förra granne. Alla år vi sprang upp och ner hos varandra, hon var dagmamma åt våra barn, vi bakade till jul, hon hemma hos sig och jag hos mig. Vi bakade fyra sorter kakor var, dubbelt upp så delade vi sen, massa kakor blev det. Vi var ut och dansade, men framförallt pratade vi om Allt i livet och skrattade så där som du och din väninna.
    Hon bor kvar i huset över gatan, men det blir inte av, jag har alltid gått över till henne, men hon är för bekväm att komma till mig, så det har bara runnit ut i sanden. Men ringer vi så pratar vi precis som vanligt, inga hard feeling, bara livet, hon är mig så kär.

    Tänker på din ”italienare” i föreningen, det är ju folk som honom som saknas där ute i myrstacken. Så skönt med folk som sätter ner foten när det behövs, vi svenskar med vårt ofta mesiga kynne är inget att komma med, vi blir lätt överkörda. 🙂

    Nu grillar maken biff med kappa och i ugnen blandade rotfrukter o potatis. Sjutton så hungrig jag är!

    Kram

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s