9 april

Har varit ut med Bamse på lång promenad och konstaterar att våren inte alls är i faggorna. Vantar och mössa på.
Det är tunt med skrivinlägg att läsa så jag ska förstå att det inte är bara jag som känner mig lite håglös. Solen fattas, den mjukare vinden och den där lite förföriska doften som anas i näsan. Inget för allergiker förstås.

Idag är jag beredd med att gå till advokaten. Har allt väsentligt med mig i pappersväg (antar jag). Det går nog inte att skylla på kognitiv svikt om jag glömt något, men rackarns vad svårt det är att spåra händelser och dylikt efter några år.

Hänga tavlor, försökte jag göra i går kväll. Moahahahhaaa… var har de musklerna tagit vägen??? Inte sitter det något i armarna. Vågade inte fortsätta för en viss självbevarelsedrift gjorde sig påmind.
Undrar vad personal inom sjukvård kallar oss årsrika när vi ramar? Optimistdrullar eller Fallfrukt?

Inte heller har det ramlat in någon visdom under de dagar som gått. Livet har mer varit en uppförsbacke av siffror som jag nu i eftermiddag äntligen kan överlämna i (hoppas jag) sunda och kunniga händer.

På varje hand sitter det en tumme. Bara för upplysnings skull.  😀

 

 

4 reaktioner på ”9 april

  1. Kram och lycka till hos advokaten! Sliter med mitt manus – i morgon möte med redaktören från Skåne här i Stockholm, jobbigt att gå in i ”skiten” igen och minnas både gott och ont – ungefär som du, även om du just nu sysslar mest med siffror. Ta hand om dig.

    Gillad av 1 person

    1. Ja, jag fattar vad du menar. Att aldrig bli fri utan utan slut. Gräva i gammalt tär på hela människan. Men vi gör det vi måste.
      Kan tala om att advokaten ruskade på huvudet samtidigt som hon viftade med papperna och frågade: Vad ääääär det här för något?
      Tja, vad svarade jag, tror du? Jag sa det att aldrig i mitt liv att jag skriver under på dårskap och snikenhet all den stund jag har fått men för livet med alla lyft i total ensamhet i vårdnaden av en hundrakilos man som inte tar sig ur sängen. Hade tagit kort både på honom och på lösöret samt släpkärra och sånt som inte är redovisat. Kriminell handling att öppna eget konto som äldsten gjorde och förse sig ur ett dödsbo. Men där förståndet slinter går hut hem.
      Stort lycka till med ditt egenhändigt smärtsamma skrivande som jag verkligen anser behöver komma på pränt och ut till allmänheten.
      Kraaaaaaaaaaam. Nu har luften gått ur mig och jag tror att jag kan sova som en stock inatt. Äntligen är bollen kastad.
      ❤ ❤ ❤

      Gilla

  2. Jo tack du, här skakar armarna bara jag tänker på att använda dem. Har precis plockat upp min rullator, den är fin, men ännu känns den inte som något som hör till mig. Vi ska också hänga upp tavlor i helgen, men det får maken fixa tack och lov.
    Kram

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s