Fredagsmoral och vinternöje

 

Fikade vid halv två i natt. Sov fram till sju. Tvättstuga och nu är ledig tid. T.o.m. Bamse hann få en promenad innan tvätteriet. Så vad göra med denna dagen. Fredag, då alla gnuggar händerna åt följande ledighetsdagar.

Så var inte fallet med en gammal bekant jag hade en gång. Numera pensionerad. Han ansåg att hans arbetskamrater hade en något dålig arbetsmoral, därav kunde han inte låta bli att reta gallfebern på dem. När det var fredag och alla gubbarna gnuggade händerna över vad som komma skulle så gnuggade han sina och sa: Skööönt, nu blir det snart måndag igen. På måndagsmorgonen lika: Japp, härliga tider, det är måndag igen – nu grabbar vi tag i vardagen.
Inte vet jag om det höjde arbetsmoralen på platsen men det ger en liten tankeställare. Antingen finner vi oss i det system som är oss tilldelat eller också får vi ingå i gruppen Kronblom (lite hårdraget och i överkant).
Ibland undrar jag vad som var grunden till vår vistelse här på denna planet. Nu menar jag innan pengar och makt kom in i spelet. Skulle jag ha velat vara en av dem som tog mig över hav och landamärer för att överleva. Tror bestämt inte det. Finner det ganska bekvämt att ta hissen ner – tvättstuga med maskiner – klar i ett nafs.

I går presenterade jag ett teaterstycke som jag skrivit åt mina goda vänner som jag förut idkat sådana begivenheter med. Har förstått att jag, nätt upp är lika gammal som dem och jag tycker om dem. Det där sociala som pockar på nu när jag tycker mig återfått ork och livslust. Och det för med sig att jag hejdar den där oron som ligger och pyr över att flytta på mig en gång till. Ids inte. Vill, men ändå inte.
Stå på scenen själv vägrar jag göra eftersom den moroten redan är uppäten. Däremot skriva, regissera och styra och ställa. Skrivit en budget och får se om den lokala föreningen inom Spf godtar den.
Nåja, nu är det ännu inte presenterat för hela gruppen, men väl förankrat hos den som är mest kritisk och förståndig. Dessvärre ingår en viss ängslan över om hela gruppen är intakt till nästa vår. Men om sådant får vi bortse ifrån. Om jag har tur blir det oavlönat och kreativt arbete hela nästa vinter.

De va de… nu tog det stopp. Så bra då. 😀

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s