Hitta på… det bästa som finns

När jag nu sätter mig och skriver en sketch om glömska så är det meningen att publiken helst ska få sig ett gott skratt. Inte så lätt må ni tro. Men när jag själv skrattar när jag skriver och ser bilderna framför mig, så måste det bara bli bra. Eller hur?

Ok. Ämnet var GLÖMSKA. Nu går det inte att hårdra ämnet så det blir fel, för då finns de som tar illa upp förstås. Men som jag tidigare skrivit så finns räddningsplankan : Kognitiv glömska. Inte farlig alls.

Alltså… på scenen kommer en äldre dam in, iklädd morgonrock och papiljotter. Lite lagom morgontrött osv och nynnar på melodin, As time goes by, ur filmen Casablanca.
Hittar meloditemat och byter ut texten till: Vad gjorde jag igår… osv. Övergår efter svensktexten till engelska och under tiden plockar hon omkring grejer lite hit och dit och bl.a ska hon plocka fram en falukorv ur fickan på morgonrocken. Vilt stirrande och chockad varför hon har en falukorv där. Så knackar det på dörren och in kommer en gammal vän på besök och en dialog utspinner sig om hur jobbigt det är att inte komma ihåg saker och ting. Namn speciellt osv. osv. Kanske en kaffetår på stående fot för att markera deras relation.
När vännen går av scenen och säger hej då, vi ses… står den äldre damen kvar som ett frågetecken och frågar publiken: Vem var det?

Nu när jag skriver ner detta, skrattar jag inte alls men gjorde… Nu vet jag ju inte om någon vill utsätta sig för detta på en scen, för det där med en falukorv i morgonrocken kanske är i ekivokaste laget. Somliga kan ju ha snuskig fantasi.

Nä, nu ska jag göra något vettigt. Fy, så tråkigt. Innevånarna i diskhon ropar på hjälp. De kvävs väl av alger snart.

😀

 

 

 

 

4 reaktioner på ”Hitta på… det bästa som finns

  1. Beklämmande roligt faktiskt … om man kan säga så? Ser scenen framför mig och kan inte låta bli att känna skrattet i hela kroppen, samtidigt som det hugger till av vemod någonstans kring hjärtat.
    Kan inte vara bättre. Du är fenomenal 🙂
    Kraaaaaaaaam ❤

    Gillad av 1 person

    1. Nu tog du väl i? Men tack i alla fall.
      Och jag måste hålla med om att det finns faktiskt lite vemod också och det är att jag/vi känner igen oss. Det är liksom livet för de flesta tror jag. Olika grader och de mest sorgesamma går inte att skämta om. Det är bara för tragiskt. Det har ju du fått uppleva, vad jag kommer ihåg.
      Nu ska jag in och läsa om din 8årsdag. Oj, vad tiden går.
      Kram ❤ ❤ ❤

      Gillad av 1 person

      1. Inte mycket att läsa där. Hinner och orkar inte riktigt med bloggen just nu, men känner ändå en tröst i att den finns där 😉
        Nej, jag tog inte i ett endaste dugg. Det orkar jag inte 😉 !!!
        Kraaam ❤

        Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s