Affär i en hast

Nu sitter jag i husbilen. Har duschat och Bamse ligger under täcket för att invänta sin matte som envisas med att vara uppe. Han tycker att det är dags att släcka ner och komma till ro.

Det har hänt mycket under kvällen. Jag fick en kvart på mig att fixa i ordning inne i husbilen, kom brorsan och sa. Det är han  som har kommunikationen med intressenter.
Jädrar vad det gick undan för de intresserade var hemifrån stan som bara ligger 2,5 mil bort. Hann inte snygga till mig själv en gång, och när paret kom släppte denna känsla av att se prydlig ut. Enkla varma människor som det sa ”klick” med. Tack du min skapare för det.
Nu vill de ha min husbil och deras förhandling med sin bank är så till vida att de har betalningsmedel inom en ca en vecka. Då ska vi mötas på banken inne i stan och göra upp affären. Vi har tagit bort annonsen från blocket och ser tiden an.
Nu är det så att allt är inte så enkelt som man kan tro. Kanske de ångrar sig – kanske det strular med bank, ja, allt finns med i min hjärna av vad som kan fallera. Och är det meningen så är det så. Då är det någon mening med det också.

OCH… en sak… jag är inte alls ledsen. Trodde att den känslan skulle infinna sig men den är iaf inte här i kväll och jag tror inte den återkommer förrns till våren, då nomaden i mig får insikt om att hon inte längre har en kamel att rida ut på. 😀

Så långt utvecklingen i min nuvarande  belägenhet.

Gonatt 🙂

 

6 reaktioner på ”Affär i en hast

  1. Oj, redan försäljning. Men lägger man sig på en realistisk prisnivå för sina prylar brukar det gå ganska fort att sälja dem. Skulle något strula med deras ev. köp så kostar ju inte en ny blocketannons så många kronor.

    Gillad av 1 person

    1. Så tänker jag också. En ny annonsering och behålla det fullt acceptabla priset (som en annan intressent uttalade sig).
      Kunde inte heller drömma om att det skulle gå så kvickt. Över 2000 har klickat in och kollat på annonsen. Men än är det inte riktigt färdig-accederat, för de ska ta kontakt med mig när de har pengarna på banken och då ska vi mötas där. Tur att jag med åren blivit lite luttrad av lovord, för det håller inte alla gånger.
      forts. följer 😀

      Gillad av 1 person

    1. Visst kommer jag att sakna den, men nu har jag haft husbil sedan 76 då vi betraktades som idioter som byggde den första som fungerade i 28 år, varav jag hade den ensam i 21. Men som jag skrev i ”Skrivstugan”, då var jag ung och stark. Nu är det mesta nostalgi och det kan inte fasen vara värre att bearbeta sorger och skröpligheter.
      Apropå din blogg – enastående vacker bild på dig. ❤

      Gilla

Lämna ett svar till livsglimtar Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s