Social eller asocial

 

För ett par veckor sedan fick jag ett massutskick från vår körledare om att just ikväll den 8 augusti, ska kören samlas för att ha en form av sedvanlig upptaktsträff, innehållande gemensam pizzabeställning efter att vi kommit överens – därtill medhavd dryckjom efter tycke och smak – och så sång förstås.
Jag svarade inte alls eftersom jag i så fall skulle kontakta Monkan.
Vem fan är Monkan, tänkte jag och raderade ut träffen ur min hjärna. Vi är ju ett trottiotal kärringar som är med i kören och visst har jag lärt mig några av namnen under den första terminen under våren, men alla känner apan och apan känner ingen.

Har i hela mitt liv handskats med människor, både inom handel och vård men när jag gjort mitt är de borta. Några stannar kvar men det är efter upprepade tillfällen för att registrera in dem. Detta förfaringssätt av kognitiv minnesträning är vanligast bland oss människor, av vad jag fått erfara. Rätta mig om jag har fel.

Igår var jag för första gången in till min granne bredvid. Hon har inte varit särskilt tillmötesgående vad gäller att ta kontakt under de här två åren, så jag har helt enkelt avhållit mig. Men igår kväll blev jag tvungen. Blev inbjuden för att se hur hon hade det, vilket inte var min avsikt egentligen, men fick tillfälle att som hastigast se hur hon hade det. Hon är 90 år och hennes lägenhet var sååå vacker. Ordning och reda – vackra saker och ljuset flödade in så grant i eftermiddagssolen. Efter det korta besöket gick jag inom min egen dörr och konstaterade att jag är asocial. För genom hallen får jag kryssa mellan skor och kassar och lägenheten som ligger norr/öst var mörk och instängd. Såg mig omkring och tänkte att: var ska jag börja? Diskbänken? Tänkte och gjorde. Jaha ja, sen då? Nä, jag måste sätta mig ett tag och Bamse är inte sen att ta tillfället i akt.
Så då sitter jag där och filosoferar att jag också minsann ska fixa till det så det blir fint omkring mig. Känslan av att vara social och kunna ta emot vem fanken som kommer inom dörren. OM det nu skulle hända.

Idag är en ny dag. Har fullständigt raderat gårdagens föresatser. Tack och lov. Jag fortsätter att vara social i möten med mina medvandrare utom dörren. Från farstun till USA, som är det längsta jag varit någon gång.

Nu är dags för en äppel-smoothie till lunch och lite mer alvedon, för idag gnisslar det i rörelseapparaten.

😀

6 reaktioner på ”Social eller asocial

  1. HAHA! Jag är också asocial. Men har åtminstone fönster i söder/västligt läge. Kanske värre. Stöket syns ännu mer när det är ljust. Och ny disk blir det ju så fort man vänder sig om. Brukar säga att när jag inte är hemma, då kommer det nån o lagar mat o äter, men inte diskar efter sig.

    Gillad av 2 personer

  2. Numera håller även jag mig för mig själv när det kommer till grannar, att få ”fel person” att springa och ringa på min dörr, skulle vara hemskt. Hemskt med en morgonpigg typ som inte tycker att det är fint att vara vaken sent liggandes och läsa till tidigt, får jag väl kalla det och sova på morgnarna. Mitt hem har som två sidor, en med sol som räcker och blir över och så den andra, med så tidig sol att jag aldrig störs av den. Ljuset är väl inte alltid så upplyftande, luften full av partiklar som far omkring i sin sällsamma dans. Skitiga fönster och damm, sjutton för allt damm. Kram påre!

    Gillad av 2 personer

    1. Stämmer nog så bra med att vara försiktig med grannar. Lika för den som ska flytta in, som för den som redan bor där.
      Att ha fönster åt flera håll är underbart. Fick ju chansen under några månader att få återkalla min barndoms vida vyer – både inomhus och utom. Nu har det smugit sig in tankar om att få uppleva det igen. Men jag tar det lugnt. Tids nog så… 😉 Kram tbx ❤

      Gilla

  3. Jag putsade fönstren till min dotter skulle komma för tre veckor sedan.( Jisses! Är det redan tre veckor sedan?) Hon o familj bor 14 mil ifrån så det blir ju inte direkt dagligen hon dyker upp. Fast vi ses betydligt oftare än när de bodde i Stockholm…

    Nå! Fönstren var det! Jag har 4 st, ganska stora, plus en balkong med glasrutor hela vägen, om än avdelade på mitten, och jag gnodde på både utan och innan – men inte emellan. Så ordentlig var jag inte.

    Men såpass noga har jag inte gjort det sen jag flyttade in i början av december. Dvs, jag putsade ju inte fönstren här då.
    Hur det nu var, så märkte jag först dagen därpå, innan de kom, att jag hade totalt glömt att putsa rutorna i balkongdörren!

    Hur var det nu dom sa i ”Grace and Frankie” – Senior-moments!

    Gillad av 1 person

  4. Under april, maj och in i juni byttes vartenda fönster på de fyra höghusen jag bor i. Ja, jag bor i ett av dem förstås. Någon fönsterputs blir det inte tal om här, för käre värld, vilken skillnad emot de gamla från 60-talet. Och när det blir dags så är det bara utan och innan som gäller på de treglasade. Och den extra lyxen var att få dra bort silvertejpen runt fönstren på norrsidan så jag i vinter kan sitta vid köksbordet och inmundiga min frukost. Utan att blåsa bort, som du förstår. 😀

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s