Morgonsvammel

Vaknade klockan tre till den vanliga ritualen, men kunde inte somna om. Den förbenade skånken värkte så nu, några timmar senare, har jag inmundigat behövligt medikament och stekt gröt med äppelbitar. Vänd i stekpannan med lite socker så gröten får den där lite krispiga ytan. Hade en liten kaffeslatt från i går kväll kvar och även den slank ner.
Nu är det ingen idé att lägga sig igen så varför inte knacka ner några meningar av det som förevarit och som ska utföras – om jag har lust.

Lördag, och det borde vara en dag av ingenting, men två, nej, tre alternativ finns att tillgå för att förströ dagen. Den första är redan avfärdad till 99% och det är att sjunga på en välgörenhetstillställning med den där damkören jag gått med i. Nu är det med den att, jag har ingen lust alls. Dels för att jag inte är så pass inkorporerad att jag har fått mig tilldelat deras ”uniform” = lika klädsel. Tycker det är lite fånigt för de har glitterblusar i olika färger och varför ska då jag vara med som en utstickare. Sen är det väl så att jag inte gillar vare sig glitter eller ”uniformer”.
Det andra är att låta mig underhållas av en trio varav kvinnan spelar dragspel med bravur. Blev av henne inbjuden att lyssna på dem, och i bakhuvudet ligger det alltid en liten uträkning om att lära känna en musiker lite utöver, om inte, för framtida evenemang.
Börjar tro att jag kan återta lite av livet före – det som en gång var, med sånglustspel och teater. Ränderna går liksom aldrig ur. Och det blev ännu mer tydligt i går kväll då jag lämnade in två böcker hos en gammal god vän som håller på med årets revy här i stan. Hennes stående förslag att vi skulle ta och damma av den gamla idén vi haft så länge: Thanks Heaven 4 little girls. Flickor och flickor? Visst är vi flickor, fast väl använda och erfarna. Humorister, satiriker, välsjungande, snofsiga och en utpräglad lust att roa.
Under samtalet igår kväll kunde vi konstatera vilka typer vi är och klart konstatera att vi fortfarande vågar vara barn som bevisar att den som vågar ha barnasinnet kvar – är riktigt vuxen. En devis jag har på min vägg i hallen. En påminnelse i form av en lertavla jag fick när jag fyllde 50 år. Den fick jag av en kär gammal vän som ramlade ner för trappen och slog ihjäl sig. Om henne skrev jag för länge sedan här på bloggen. Leta efter det är näst intill omöjligt för här kommer inläggen utan kategorier. Här finns bara det som ramlar in i stunden, för att sedan glömmas bort. Kan tänka på det ibland för det händer att bloggar tystnar.

En sak som aldrig tystnar är bombkrevader som utplånar människoliv. Liv som aldrig hinner få en stavelse efter sig. Det var många år sedan jag frågade en arbetskamrat hur i all världen hon kunde åka till Turkiet på semester. Redan i förra århundradet hade jag min fasta övertygelse om att inte anamma den syn på kvinnor som då öppet fördes i det landet. Blev för all del lite bättre under åren som följde och det är klart, EU var attraktivt.
Europas oroliga hörn. Ska det börja där igen, som det gjorde en gång för länge sedan?

Här hemma är vi som flata löss i förhållande till Honkong där de slåss mot Goljat. Vi slåss inte, höjer kanske på ena ögonbrynet när det visar sig vilka fantasilöner, i det här fallet Ylva Johansson som värderas med en kvarts miljon i månadslön. JÖSSES (blir bra kuplett på den damen – också). Vi missunnar tiggarna som sitter utanför butikerna för korvörena de drar in, för vi tror på det bestämdaste att de är skurkar av värsta sorten som ligger bakom, men våra politiker….

Oj, vad klockan går kvickt nu då. Ska jag sätta på lite nybryggt kaffe eller ska halmen ruskas om och jag kryper ner en stund till? Får se hur det blir med det. Nu bråkar iaf inte skånken längre. Det återstår att se, för jag har inte rest mig upp än.

🙂 Gomorron

En reaktion på ”Morgonsvammel

  1. Gomorron – du är tidigt i gång, hoppas du kommer iväg till dragspelaren , det lät bra! Glittertanter och du, nej det är inte du. Den där kören verkar fel. Världen är orimlig, både vad gäller EU och Turkiet, och Sveriges brist på ställningstagande. Vad hjälper det att komma stickande efteråt med miljoner till Syrien, det är nu människor i alla åldrar dödas. Och inte är det mycket vi små kan göra åt saken, har i alla fall skrivit på upprop om att stoppa vapenexport till Turkiet. Molly har varit ute en sväng, på egen hand, vi är på Djurö. Var rädd om kroppen, vad händer kring tid för operation? Hoppas du får en fin lördag, vad du än hittar på! Kramar

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s