Ikväll har jag tränat intuition

En liten samling med sex deltagare och en ledare träffades och det var faktiskt intressant eftersom vi fick uppgifter att öva oss på. Var och en hade något eget och personligt som vi lagt ner i ett slutet kuvert och skrivit vårt namn bakpå. Jag hade lagt i en liten avklippt tvättanvisning från min fleeströja och jag tror att fler hade gjort samma. Det kom sig av ett enkelt förslag från ledaren dagarna före, bara för att vi inte skulle komma med något värdefullt som kanske skulle komma bort.

Så satte vi igång två och två och försökte ”känna” in motpartens karaktär eller känslor och förmedla det så gott vi kunde. Jag har en benägenhet att mest se bilder och redan innan damen ens satte sig framför mig så hade jag sett en bild av höga berg, blå himmel och så där förödande vackert. Nåväl där satt jag med hennes kuvert i handen och kom inte så mycket längre tills jag kände att kuvertet brände i händerna. Sa som det var att jag antog att hon hade ett varmt hjärta och var en omhändertagande person. Helt plötsligt förnimmer jag en doft av mat och vågar slänga ur mig att hon gillar matlagning. Så ser jag en slingrande väg och känner en vinglig känsla och fara. Därefter kommer det en brun hund och känner glädje.

Det är ju känslan som ska komma fram fick vi lära oss och jag blev väldigt fundersam över alla bilder som kom. Upplevde inte någon speciell känsla men det gjorde ingenting tyckte ledaren efteråt.

Nåväl, så blev det eftersnack om det vi hade kommit fram till och damen berättade då att hon växt upp i Karpaterna, haft en brun hund, vårdat människor på någon institution, rullat med sin bil tre varv när hon krockade med en lastbil, och så gillade hon att laga mat.
Vad sägs om det?

Så skulle alla tänka på ett enda kuvert som ledaren lade framför oss på bordet. Ingen visste vems det var. Laget runt igen med vad vi trodde och jag häver ur mig det jag ser. Grönkål och växtlighet i en sommarvind som bara finns där. Kände mig urfånig.
Jaha… laget runt igen och det visar sig att det är ledaren själv som lagt dit sitt kuvert. När jag som siste man ska få en kommentar så säger hon att jag slog huvudet på spiken för hon älskade grönkål över allt annat. Hade det varenda dag i någon form och odlade och prisade landet där hon bodde.

Intuition har jag alltid vetat att det går att träna upp och trodde att jag nästan helt glömt fenomenet. Visserligen har hjärnan förklaringar att komma med men håll med om att det är lite intressant.

Spådde i kort en gång i världen och visst gick det att läsa av folk. Kroppsspråket säger mer än man tror. En rolig lek framför allt när någon ville veta om det eventuellt stod någon trevlig man på lut. För det är oftast vi kvinnor som hemfaller till dylikt. Fast en gång spådde jag en man som raljerade över vad min vän och jag höll på med med korten. Det där är bara båg, tyckte han och utmanade mig att spå honom. Han var för mig en främling och jag slog rätt i något jag inte hade en susning om. Han utbrast bestört hur hundan jag kunde känna till det d-ä-r. Reste sig snabbt och vinglade iväg på något ostadiga ben. Det var på en Finlandsbåt och vi, min kompis och jag hade tråkigt när vi satt med korten och väntade på att få komma in till hamnen igen. På den tiden var man tvungen att sitta med sina väskor och kassar i korridorer och vad som fanns tillgängligt i sittväg.

Ja vad ska jag nu hitta på? Börja praktisera som spåkärring eller ska jag spara det till påsk? Hahahahaaa. 😀

 

 

9 reaktioner på ”Ikväll har jag tränat intuition

  1. Spännande när man låter intuitionen tala med sig – och inte censurerar. Låter som om du haft en fin kväll – använd din intuition till vardags också! Lita på den, den är du – kram/M

    Gilla

    1. Eller hur? Bergen och grönkålen, de mest tydliga jag förnam, förundras jag mest över. Men iofs så handlar det om energier, och kanske fält av dessa alltid ligger tillgängligt. Vem vet? Lite kul är det iaf. att prova på. :-

      Gillad av 1 person

  2. Jättespännande! Jag har varit på nåt liknande men det var för många år sedan. hade inte haft nåt emot att vara med i nån sån grupp igen. Fast jag tycker nog att jag har tränat upp min intuition mycket sedan dess, men har inte tänkt på att ens försöka känna in så som du beskriver här. Ska kanske prova?!?!! 😀 Bilder ser jag i huvudet ändå, fast erkänner – inte så ofta nu som jag har gjort. Har väl hänt för mycket ”jordiskt” på senare tid som har tagit upp en massa plats.

    Gillad av 1 person

    1. Det här var en sådan där engångsträff. Inte något som jag ska gå vidare med. För det är så rätt att det är så mycket ”jordiskt” som hänt och tagit plats under livet. Den där andligheten har fått backa undan och bara stundtals satt upp huvudet i försök att påminna om sin existens.
      Fick med mig en tidning hem därifrån full med annonser av andlighet och det är klart att när jag bläddrar så slår det mig att det görs mynt av det andliga också. Då reser sig raggen på min rygg men försöker förstå att det är väl inte så konstigt. Behärskar man det här så kan man öppna telefonseanser och erbjuda allehanda koveser av materiella ting som tydligen har sitt ”andliga” värde det också.
      Nä, det är ingenting för mig. Jag håller mig till att försöka meditera sporadiskt för det ar liksom lite avkopplande.
      Goder morgon 🙂

      Gilla

      1. Det är väl det värsta, att till och med andlighet utanför vissa religösa sekter, börjat bli kommersiella. Hutlösa priser om man vill gå nån veckoslutskurs till exempel.
        Jag är mer inne på den inre direkta linjen mellan hjärta, kärlek och skaparen, t.ex genom meditation och/eller att lyssna och lita på sin inre röst. Jag har fått mycket stöd och hjälp den vägen, insikter, aha-upplevelser. Och jag anser mig inte religiös ens för fem öre.
        God kväll! Har det hunnit bli här nu! ❤

        Gilla

  3. Skulle vilja hitta något som inte är vare sig kurs eller andra påhittigheter. Bara ett ställe dit man kan komma för att med likasinnade finna lite ro och försöka nå den där andligheten utan pekpinnar som kostar en massa pengar. Förr fanns det något ditåt men det svällde ut det också när landstingen lade sig i och skickade patienter för återhämtning. Då åkte priserna upp som attan så ingen vanlig gräsrot hade råd alls.

    Har/hade en god vän som hade en hel affärsidé klar för sig. Själaro skulle det få heta, stället. Inget pretentiöst utan var och en skulle få sköta om sig själv. Visst ville hon ha vissa begränsningar och ett var att ha bestämda tider för kontakt med yttervärlden. Ingen tv på rummen, bara i ett gemensamt allrum under begränsad tid. God mat och en roddbåt nere vid sjön. Idén kom nog ur hennes eget behov av själslig ro. Men som koncept är det inte så dumt tänkt.
    🙂

    Gilla

  4. Oj, vad spännande du har varit iväg på 😀
    Jäklar anåda, vad du kan min vän :D. Är det sådant som kallas intuition? För mig låter det som magi 😉
    Nu inser jag att jag förmodligen inte har gnuttan av intuition. Undrar verkligen om jag skulle kunna träna upp något som är så totalt obefintligt.
    De gånger jag får som ”aningar”, ”bilder” eller ”känslor” visar det sig oftast att det är helt fel … hahaha
    Kraaaaaaaam ❤

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s