Helt plötsligt…

… vill alla deklarera sin absoluta, och sedan åratal tillbaka, medvetna och avoga inställning gentemot plast. Helt plötsligt och med ”jag minsann som alltid har förstått och aaaaaaaaaaaldrig använt plastpåsar….”
Runt ett bord där det bara sitter en som är riktigt sann, och det är jag som upphäver min stämma och medger hur duktiga alla har varit och är med den saken – och vågar kontra med att jag är en stor bov som nästan alltid begagnat mig av den förträffliga anordningen.
Det blev lite tyst ett tag men fick medhåll i en annan sak som jag tog upp i min lite obstinata sinnesstämning. Ställde frågan om hur nu de duktiga och medvetna damerna ställde sig i frågan om det berg av plastbehållare som våra kyrkogårdar får ta emot under en helg i november. Kloka som ugglor ruskade de på sina huvuden och suckade över hur vi bär oss åt. Oj och oj. Men ingen medgav att de förorenade på en kyrkogård. De kunde nog bara tyst erinra sig att de pyntat och gjort fint med både blommor, kransar och paraffin i plastförpackning.

Varför jag skriver om det här, är för att jag höll på att göra rent under diskbänken. En åtgärd som görs alldeles för sällan. Det är när det börjar lukta misstänkt som det händer. Den här gången var det från metallådan så nu är den åtgärdad. Mina plastpåsar ligger väl ihopknutna till små bollar i väntan på att återanvändas som sopsamlare – när den är full, förpassas till insamlingen på gården där kommunen forslar den till sopstation som bränner den så den inte hamnar i valmagar. För jag kan inte tänka mig att kommunen forslar dem via båttransport till annan ort. Får kanske ta och sätta mig in i hur det går till väga. Egentligen. För vem 17 vet hur saker och ting fungerar nu om dan?
Själva tar vi här i stan emot båtlaster med avfall som ska bli energi och jord. Så numera ingår i vår biologiska mångfald en hel del nya kryp och larver som, tja… vi har t.o.m utan förståelse fått en ny form av mördarsnigel. En mycket glupskare liten rackare som invaderat en del områden häromkring i Västmanland. Kulturell mångfald kan man väl kanske säga. Fri invandring till plastlanden där välfärd råder och mat som blir över slängs. Frågan kvarstår: hur faderullan kan en snigel lukta sig ända hit och varifrån kommer den? Den kan väl ändå inte blivit en ny skapelse helt apropå?
Jaja, huvudsaken att den inte sniglar sig in under min diskbänk. Men… det är många matnyttiga rör och ledningar i ett höghus från 60-talet.

Hjäääälp…

4 reaktioner på ”Helt plötsligt…

  1. Jösses kastar du dina plastpåsar? Jag sparar allt plastpåslikt, använder dem del till soporna så klart, sen spar jag de mindre påsarna till frukt och grönsaker, jag har två små hinkar för skräp. En i vardagsrummet hemma och en på landet, där passar de små påsarna perfekt. Just nu håller vi ständigt på att säga nej, till Frasse som vill ner med nosen och rota runt bland mandarinskal och annat skräp. Pappersformarna till muffins älskar han att glufsar i sig, om jag inte vaktar mina sopor hahaha! Vår första hund lärde vi från början att inte rota i soporna och det gick väl för det mesta bra, men jag tog med mig lilla påsen med skräpet till stora soppåsen under diskbänken varje kväll.
    Vi är på landet, regn och grått större delen av dagen.
    Jag ha lite ajaj i foten, har inte hittat någon zon att klämma på, kör med Voltaren. Ska leta lite mer, nu ska jag lägga mig.
    Massa Kram

    Gillad av 2 personer

    1. Gomorron 🙂
      Måtte ha syftat väldigt fel angående plastpåsar. Hahahahaa… men det gör detsamma och Bamse rotar inte heller i soppåsen under diskbänken, den enda soppåse vi har, han och jag.
      2,5 grader kallt är det här och nu bävar jag lite för det ser halt ut på gångbanorna. Bamse sover kvar under mitt täcke och verkar inte vilja gå ut han heller.
      Kram

      Gilla

      1. Bamse verkar vara en klok man som ligger kvar i sängen. Här, på landet är det inte halt, bara blött och tursamt nog är Frasse också sjusovare. Dessutom har han galet brått hem till mig efter promenad säger maken. Jag hör Frasse skälla några gånger och då är det brått hem till mig. Verkar som om han får ångest och inte vet hur fort han ska ta sig hem. Kram

        Gillad av 1 person

Lämna ett svar till bergalott Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s