Fingergymnastik

 

Har ingenting i huvudet. Tomt som vanligt. Vill skriva så det blir ett resultat och det visar hur beroende jag är av just det. Resultat.
Har iaf varit ner till tvättstugan och lagt i några maskiner. Bockar och tackar för det initiativet som resulterar i att jag har något att klä på mig. Nu om dan bryr jag mig inte om vad jag sätter på mig, men det ska iaf vara rent.
Har de senaste dagarna haft förbenat ont och i natt kom jag på att jag tagit mig friheten att själv upphöra med en tablett som jag inmundigat en gång om dagen mot artrosvärken. Inbillade mig att alvedonen skulle räcka och resultatet blev att efter klockan fyra i natt fick jag ett resultat. Jag kunde somna.

När jag var till ortopeden förra veckan, ruskade läkaren på huvudet när han såg vilken hög dos den där tabletten innehöll, då tänkte jag att jag skulle prova att ta bort den alldeles. (Den är så jädrans liten så det är omöjligt att dela på den.) Jag ska helt enkelt inte tänka alls. Ta det som naturligt att det är tomt däruppe. Så varför klaga? Men inte heller tro att andra tänker bättre. Ha, där tänkte jag till 😀

Annars flyter grådagarna på och jag kan läsa mig till att det inte är så mycket bättre på andra håll, för det är väldigt lite skriverier nu om dan. En och annan håller garden uppe men de flesta tycks gått under jord. Jaja jag vet, de gör precis som jag och tycker att det är bra trist utan solen innan snön faller och ger oss ett falskt ljus. Ändå kan det väl inte betyda så mycket,
Vafalls? Skriver de? Jaha, visst ja. Skrivandets månad för många och jag borde ta och vara med en november någon gång i mitt liv för att få fart på skriverierna och nå ett resultat. Där kom jag tillbaka till det som förmodligen grasserar hos de flesta. Behovet av resultat som ger en lite egenhändigt hopsnickrad klapp på axeln. Men sen då. Alla de andra 11 månaderna? Släpps alla föresatser? Jag vet då inte.

Ingenting som under denna text, kommer att vara värt att lägga ner möda på att läsa för utomstående, för nu blir det bara babbel. Borde naturligtvis bara skriva och sedan radera bort men för min egen skull ska jag lägga ut det för att senare återkomma en dag och försöka lista ut vem människan var som skrev det här. Hon den där som hade sju inneboende demoner att samsas med, men som tydligen även de, hade gått i ide för att överleva till våren 2020.

I morgon är det teater och naturligtvis en uppgradering i humöret. Då måste värken försvinna och även det positiva tvingas fram till båtnad för både mig själv och andra. Tänk vad… (oj, nu tänkte jag) roligt att leka med andra utsvultna pensionärer. De flesta ligger före mig i ålder  och har lagt all fåfänga åt sidan. Skönt är det och jag läser en bok om att våga vara gammal, av Kajsa Telander. Finns mycket klokt skrivet där och suger i mig lite här och lite där. Kvällslektyr behövs och det är den enda olästa bok jag har i hyllan (som förresten ska rensas ordentligt en dag när solen skiner). En och annan signerad ska få finnas kvar så det blir väldigt lätt att damma hyllorna efter det.

Borde åka till återbruket med skräp på balkongen men det känns också bökigt för det ska ju ner genom hissen, ut på gården in i bilen och iväg och så ska jag krångla mig förbi alla tokstollar som ställer sig på tvärsan på den gemensamma överfarten där det på båda sidor står stora containrar för sopor och nu har jag inte en hederlig gammal volvo som såg anskrämlig ut och som kunde skrämma vettet ur de som med skinande och välvaxade plåtar blev livrädda när jag kom farande med silvertejpade dörrar och kofångare på sniskan.
Kolla ovan skrivna mening! En av de längsta som skrivits, fast jag vet att det finns en som är längre. Den var på en halv sida i en bok, (har glömt vilken) och betecknas som ett av litteraturens under. Hahahahaa… än hänger jag alltså med – utan tänket.

Det är väl så här det går till med nanowrimo eller vad det heter. Novemberskrivandet som ska resultera till någon form av roman, och ska skrivas utan tanke på stora bokstäver eller väl uppbyggda meningar för det gör jag nästan varenda gång jag skriver. Ibland tänker jag på meningsuppbyggnaden jag har och vet så väl att den är åt helskotta åt fanders. Men vad gör det egentligen? Har fått respons att det begrips iaf. Gott att veta, så långt. Men, en hemlig önskan har jag faktiskt och det är att gå på en sådan där skrivskola. Trots att jag är så pass gammal finns ännu längtan till förkovring. Underligt, då de flesta i min ålder putsar silverljusstakarna och stickar strumpor åt ätteläggar. Ingen ond tanke i det men jag har inte den gåvan. Pyssla och känna hemtrevnad. Jo, ibland, men då måste jag ta en liten virre för att komma igång. Numera blir det väldigt sällan för inte ens det får fart på skrället som är min kropp. Nä, inte ens silvertejp i form av en virre får mig att rulla framåt.

Alltså… nu är denna dags fingerjympa till ända och maskinerna där ner i tvättstugan ropar i andanom på att de behöver tömmas innan nästa hyresgäst ska in. Hur som helst så går det framåt utan resultat som vanligtvis är urmeningen i ett blogginlägg. Har ni varit med hit, så här långt, betyder det nog på att tristessen även vilar lite varstans.

Morsning 😀

 

 

 

 

 

 

 

4 reaktioner på ”Fingergymnastik

  1. Heja och skriv på – ungefär så fungerar novemberskrivandet – jag blir förvånad varje dag jag faktiskt åstadkommit 1667 (tror jag behövs) ord för att när november är slut ha 50 000 ord. Det du! Inte mycket är särdeles läsvärt, men någon liten bloggtext kan jag norpa ur massan. Stackars kroppen, hoppas de kan skynda på så att du får gjort det som ska till! Kram på dig, vi har just varit och vaccinerat oss mot influensan – när det skulle ställas i kö för att få kölappar (!) skrek en kärring ”jag var först” och flyttade fysiskt på mig – jag bara gapade och flinade sedan tillsammans med flera i väntrummet. Hon fick gå först, som pensionär hade hon säkert väldigt bråttom. Med lite handlande och Jans takt med rullatorn tog det hela ungefär två timmar, Molly hördes i trappen när vi kom – nu är hon lugn och glad igen och Jan kan pusta ut i soffan. Han blir alldeles slut eftersom han inte annars rör på sig… Kram igen!

    Gillad av 1 person

    1. Hallojs Margareta du som viker dig för framrusande pensionärer. Ja, vad kan man annat göra? Somliga har bråttom hela livet 😉
      Men duu… idag har två av läkarna ringt och sagt att nu står jag i kö. Bekräftat att jag behöver bli av med smärtan men de kan naturligtvis inte lova något datum. Det är som med tanten ni mötte idag. De där som skriker och ska först blir alltför mycket uppmärksammade. Så att få tyst på gapandet så föredra de förstås att få bort dem ur kön.
      Jag är skitlycklig. Dels att fått det bekräftat medels telefon in natura och att det verkligen händer saker.
      Tänkte på dig n efter att jag skrivit att jag ville gå på kurs och förkovra min svenska. Det vore kanske något för dig att ta tag i. Jag skulle bli din första elev. Banne mig. En vecka i vår om vi får till det. Samma med Lollo dit jag skulle behöva komma på datorkunskap.
      Du hör att livsandarna återvänt 😀 Kraaaaaaaaaaaam

      Gillad av 1 person

      1. Så bra – vi kanske kan slå ihop det hela och lära oss av varandra alla tre! Någon gång ska jag ha kommunal avlösning (eller vad det heter) och ha lite ledigt – vi kan vara hos mig, om du och Lollo eller jag och du kan sova bredvid varandra. Du vet hur det ser ut. Gud (eller nån) var snäll när du fick rätt läkare!! Oavsett när det nu blir. Sköt om dig, och sjung vackert (eller var det igår?)

        Gillad av 1 person

      2. Det var igår men jag sjöng inte en ton. Hade för mycket värk och klarade inte att hålla upp fasaden.
        Men jag kom på vad det var och det var den där ena medicinen som jag frivilligt avstod ifrån några dagar. Mycket bättre idag på bara en och ska ta en till natten så jag får sova.
        Puss 🙂

        Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s