En resa att bevara för ätteläggen

 

Vi kom att tala om Alperna, jag och min vän en trappa upp när vi inmundigade oss en kaffe framför TVn, där det pågick hopp och i mina ögon hiskeliga skutt med snurr i luften som virvlande löv en blåsig septemberdag. Vid hennes fråga om jag sett detta vidunderliga landskap, svarade jag ja, och påmindes om en resa över Alperna som min make var med om 1958. Det blir en andrahandshistoria eftersom inte någon av de berörda finns kvar och kan säga emot. Men den är sann.

Han tog sin mor och far med på en tripp ner genom Europa i en DKW spånkorg (av något slag). Han ville ta dem till Italien för att de skulle få uppleva värme och historia. Både han och fadern hade under kriget varit noga underrättade om vad som förekom både i Italien, Frankrike och Tyskland, ja, hela kriget som sådant, vilket de naturligtvis inte var ensamma om. Nyfikenheten om hur det skulle se ut 13 år efter freden avgjorde och bilen packades full med vad som skulle behövas på en så lång och våghalsig resa. De utgick ifrån Sandviken, vilket på den tiden var deras hemort.

Koncentrationslägren var inte tillgängliga för deras vilja att se eländet och kanske tur det, (kan jag tänka), och resan fortsatte genom landet och det var med stort intresse de passerade städer som hade totalbombats till nästan intet och hur de hunnit restaureras och hur ny byggnation var på gång.

Så kom de fram till Alperna som av någon outgrundlig anledning ligger i vägen för de varma sandstränderna på andra sidan, som de, fadern och sonen, lovat modern att hon skulle få uppleva.
Nu bar det sig inte bättre än att modern led av höjdskräck och vartefter stigningen blev högre och högre ökade styrkan i moderns skri ifrån baksätet. När det nått en outhärdlig nivå i de två männens öron beordrade fadern om körstopp vid första lämpliga tillfälle. Steg ur och rev ur kofferten fram en filt som han lade över tanten sin, efter att han fått henne att lägga sig ner i baksätet. Så fortsatte färden i tystnad, över och utför Alperna med sina vidunderliga naturupplevelser. (Kan nog tänka att hon fick titta ut ibland, för jag kan inte tro annat än att de stannade och fikade då och då).

Italiens jord och sandstränder beträddes och när det var klart skulle de ta vägen över Paris för återfärd till gamla Svedala. Modern var glad för att slippa ligga under filten och de två manliga deltagarna hittade lämpliga vägar för att spara öronen.

Så kom de till Paris. Klart att de skulle upp i Eiffeltornet. Men där blev det totalstopp. Aldrig med sin fot hon tänkte följa med upp. Aldrig i livet! Efter en stunds dividerande fann fadern lösningen. ”Men det förstår du väl, lilla gumman, att du kan inte komma hem till Barrsätragatan i Sandviken och inte kunna berätta för grannkärringarna om att du har varit upp i Eiffeltornet.” Det avgjorde saken och hon följde med, tyst, av hyfs gentemot andra turister och en framförhållning om att hon skulle ha något att berätta där hemma.

Nu bar det sig inte bättre än att i Paris fick de punktering. Reserven var visst lika platt som det som redan satt på, och ett ihärdigt springande och ringande att på engelska försöka få någon som skulle stå dem bi i deras beklagliga situation, verkade bli stört omöjligt. I två dagar pågick deras försök och morgonen den tredje dagen var fadern försvunnen. (Min make berättade att han trodde han skulle bli galen.) Nåväl, fram på dagen dök fadern upp och talade om att de skulle få hjälp. Han hade varit till Svenska konsulatet och begärt hjälp, för annars skulle Paris få tre nya invånare. Konsulatet gav dem hjälp och förklarade att motståndet de mött i sin ävlan, troligtvis berodde på den tyska bilen de hade.

Blev långt det här men vad gör det. Den här berättelsen behöver jag berätta för min son och kopierar in texten i den biografi som jag håller på med.

🙂

2 reaktioner på ”En resa att bevara för ätteläggen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s