2020-02-02

Undrar just vad det kallas när siffrorna kommer att stå som de står framöver? Att det heter något speciellt har jag för mig men inte har min hjärna registrerat sifferkombinationernas namn. Den har jämt göra med att memorera in koder hit och lösenord dit.Kommer inte ens ihåg lösen hit till bloggen. Fortfarande ska jag väl säga, för om det har jag nämnt förut. Skottår är det visst också och kommer precis ihåg hur det var vid millennieskiftet då det var som om Armageddon skulle komma över oss, i vart fall på det teknologiska och digitala slagfältet. Hujedamej vilken skrämselpropaganda.

Men gifttunnorna i havet utanför Sundsvall skrämmer mig. Det är fakta och inget antagande. De ligger där och rostar sönder sedan 60 år då de dumpades där. Och naturligtvis finns idag ingen som vill påta sig ansvaret. Här behövs en ny Greta som rör om i debatten och får de unga med sig. Dumpning av högre dignitet finns säkert på fler platser runt vår jord.

Nä, det här duger inte. Den här dagen började för bra för att jag nu ska gräva ner mig i allvaret. Istället förmedla att tanten med ”de stora fötterna” ringde och berättade att hon övar sig att gå i skorna jag åstadkom åt henne. Hon som jag, ser fram emot att vi snart ska få sätta igång med teatern igen. Vi åldringar har inte så mycket annat att bekymra oss över än att som slutfas i livet ha det roligt och ge ut lite av skratt till en uttråkad men tacksam jämnårig publik. Fördelen att vara en liten teatergrupp av pensionärer är att det inte spelar någon som helst roll vad vi gör eller säger på scenen, för det är ingen annan som gör något åt det. Hahahaa… frihet! Men – inte svära på scenen! manar hon med långa fötterna.

Har funderat en hel del på varför jag håller på som jag gör och kommit fram till att jag aldrig lekte som barn. Lekte jag så var det mest för mig själv och efter barndomen blev det arbete och livets allvar. Kindergarten fanns inte i Finnvedaskogarna där jag befann mig, och hade väl vid den tiden just etablerats i huvudstaden. Nu om dan är hemmafruarna ersatta av dagis och förskola med resurser till både det ena och andra. Lek och pedagogik så alla blir och får lika – på nå vis.

Så kom det för mig en annan sak. Det här med ordandet. Det skrivna ordet menar jag. Det fantastiska sättet att kunna uttrycka sig. Idag åter igen bevisats att somliga kan fånga något väsentligt med några få ord och andra behöver ett Niagarafall av ord för att skriva om ungefär detsamma. På det gick det rundgång och Viktoriafallet strömmade in och en ny bekantskap med henne. Tackar så mycket för det ❤

Nu en kvällsmacka och Islands natur på Kunskapskanalen. Fridens 🙂

 

 

 

 

6 reaktioner på ”2020-02-02

    1. Ja, se det kunde jag tro att du skulle kunna. Tack! 🙂
      Nu behöver jag ha något att ”hänga” upp det på och tar till en pralin och en dröm som visserligen blir pralindröm och det duger, för när jag googlar pralindröm så frågar googles om jag menar Palindrom. Man får inte va dum Hehehehe… 😀

      Gillad av 1 person

  1. Bara det att du visste att det hade ett namn tycker jag är imponerande ❤
    Undrar om jag kan sno din "hängning" för att komma ihåg det här? Jag har inte så hög tilltro till mitt minne numera 😦
    Men jag kan fortfarande ta hjälp av "decolletage" för att komma ihåg ordet "decoupage" 😉
    Kram

    Gillad av 1 person

    1. Tjyva pralindröm du så ska jag kolla vad decoupage betyder. Men först ska jag rita en klocka på görkuret för nu har jag skurit ut luckan där någon ska sticka ut huvet och tjoa ko ko. 😀

      Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s