Både arg och uppgiven

 

Nu 18 dagar kvar av garantitiden på 3 månader och jag tog mig för att i lördags natt skriva in till berörd enhet så att de inte skulle komma med något mer fuffens. Trodde jag ja, och fick rätt.

Jag frågar:

1. Jag undrar hur jag ligger till i väntelistan över operationen av min vänstra höft.
2. Undrar om 3-månadersgarantin gäller för att få hjälp med åtgärd – av ovan sagda angående operation av min höft?

Svaret:

Du finns på vår väntelista och vi återkommer längre fram med aktuell operationstid.
Vi kan tyvärr inte hålla tre månadersgarantin, utan vi har en beräknad väntetid på ca 5-6 månader från det datum som du blev anmäld på.
Ser att du har varit på narkosbedömning och att du kan komma med kort varsel om vi får ett återbud till Dr XXX.

Med vänlig hälsning
XXX Sjuksköterska
2020-02-03

Ny direkt fråga från mig 2020-02-03 :

Tack för svar.
Om och när nu 3-månadersgarantin går ut innan åtgärd, så vill jag ha svar från ortopedkliniken om vart jag kan vända mig för att få hjälp på annan ort. Om inte ortopedkliniken kan ge svaret så vill jag att ni hänvisar mig till den/de som kan ge mig information.
Mvh

Jaha ja, så står jag med hatten i näven och kommer inte längre. Hatten får stå för de tillkortakommanden som symboliserar sjukvården för de som har kommit över 70-strecket och kallas gräsrötter. Förväntar mig inte heller något svar på den sista frågan, som mer är en undran.

Nu återstår dagarna fram till den 20 februari i väntan, då det gått 3 månader. Mina händer kan endast hålla i hatten. Precis som jag gjort från augusti 2019 då remissen nådde ortopeden. Och för att de skulle hålla i regeln om 3 månader då, blev jag kallad, dagen innan den gick ut. 20 november alltså. Blev undersökt och fick med mig hem, en ny vänteperiod på 3 till 6 månader – för nu stod jag i ”kön”.

Fy faen, säger jag! Det räcker inte ens att morra utan nu får jag ta till Grrrrrgggggggg…
Därtill att skadan var opererbar redan våren 2017 men med påfallande ignorans fick jag inget gehör på den vanliga läkarmottagningen. Fot om fot och helvetiska smärtor under så här lång tid kanske kan förklara varför det flyttade in ett antal demoner och att mitt blodtryck åker upp och ner som en berg och dalbana.

Så… det lättade lite 😉 Bamse är vattnad och jag ska ta mig tusingen ha mera kaffe. Å solfan skiner,  hurrahurra. Kaffehurra.

😀