En befrielsens dag

 

Idag för exakt tre år sedan somnade han in. Fridfullt kunde tyckas med morfin som dämpningsmedel. Inga mer ord om det och vad som sedan hände.

Idag upplever jag som om den bubbla jag befunnit mig i har brustit och jag är fri. Detta pga en liten sketen spruta som befriat mig från kroppens nedbrytande som skavt hjärnan. Med det menar jag att krämpor och sinne står i nära förbindelse med varandra. Eller är det någon/t som vill mig väl – ovan ifrån? Ja, ibland kan jag fundera över det universella åsikterna om det andliga, som för det mesta hos mig ingår i ett mera flummigt tänk. Men… en tröst kan det faktiskt vara. Det vet jag, och varenda människa på den här jorden ska få ha sin tro.

Det är ett sant nöje att läsa om andra människor och vad de hittar på och vad de upplever och upplevt. Idag hittat en ny som jag absolut måste följa eftersom hen har en berättarröst som tilltalar mig. Lite som jag själv försöker vara och tror mig om att hantera någorlunda.

Hos en annan hittar jag något som bevisar att skrivna meningar kan bli ganska långa  och då letar jag upp världens längsta mening i bara farten. I bakhuvudet ligger en liten hint om att det ska finnas en sådan.

” Victor Hugos Les Miserables en av de längsta meningarna på franska som någonsin skrivits. Meningen är hela 823 ord lång! Det är som att skriva ett helt A4:a med Times New Roman i storlek 12 utan punkt.” (taget från nätet)
Nu är den på franska och jag ska se om jag kan hitta den, översatt till svenska. Skriva och språket i sig lockar alltid.

Bilen är packad med vad teatern tövar och har bara att greppa manus och ge mig iväg, men innan dess ska Bamsemannen ut en sväng till för att göra vad som göras skall. 😀

En fin Alla Hjärtans Dag önskar jag alla som tittar in här. ❤