Ett tomt dokument –

– en tom kaffekopp – ett tomt huvud – men ändå kan fingrarna uträtta vad de förhoppningsvis ska.

Skriva lite för att förhindra annan aktivitet som att plocka rent på bänken i köket, dammsuga som har behövts sedan länge, promenad med Bamse redan klar, rensat i e-mailen, sneglar på bordet som har blivit vitt istället för brunt, ta reda på penseln som fortfarande från i går kväll står i färgburken, locket som borde inte sin position istället för att ligga bredvid, stöket i ateljén är oöverstigligt, papper papper runt och på skrivbordet, en del av tvätten ska läggas in i skåpet efter att ha torkat till ordentligt,,,,,

Vad ska åtgärdas i första hand? Hehehhee… jag gör ingenting. Inte just nu. Det räcker med att i den optimistiska anda jag befinner mig i, planera en viss ommöblering i hallen. Men bara det. En dag ska jag kunna köra fram bilen och lyfta ut prylar och åka till återbruket (som det heter här) och göra mig av med bråte.
Kan någon begripa varför det ska vara så mycket av allt. Kan berätta att jag har tio stekpannor men bara en mun. Lika med bestick – tre uppsättningar vardags. Frågar mig varför jag inte gjort mig av med överflödet, men glömmer just nu i skrivandes stund att jag faktiskt inte har orkat. Allt blev inslängt för tre år sedan av mina barn som tog hand om både flytt och annat som jag då var oförmögen till. Men det var då det. Nu är nu och jag vill mer än någonsin att det ska bli av.

Förundras över att jag, som i hela mitt liv varit i farten – aldrig besvärats av att ta i med full kraft – stått för engagemang i vått och torrt – alltid varit den som orkat. Och vad ska jag lära mig av detta? Är det att allt har sin tid eller är det en dagsedel i största allmänhet? Precis som hela vår värld just nu fått. En käftsmäll så att vi kan och hinner tänka till?

Jaha ja, nu blev det stopp. Lagom kanske? Inte mer ord att tugga igenom.

Bergalott – MOT FÄRGBURKEN, MARSCH!!! 

 

 

4 reaktioner på ”Ett tomt dokument –

  1. Kram på dig, fixa färgburk och pensel, måla annat (?) eller bara sitt, och andas och vila. Ha det gott denna sjusärdeles vackra dag, vi kan sitta ute ännu några timmar, även om Jan är darrig i benen

    Gillad av 1 person

  2. Känner igen tankarna och varandet du lever med, din vardag, även min. Ibland har jag tänkt att det vi råkar ut för, vi den procenten av befolkningen som verkligen har hållit igång, varit ”görare” till latmaskarnas glädje. Vi får en chans, möjlighet om än påtvingad att sakta ner, lära oss anpassa kroppen/knoppen efter det nya långsamma, får tid till en massa tankar. Vad det ska vara bra för? Fattar inte jag heller, men kanske är det något vi ska ta till oss detta liv. Fram för flera liv, jag har bokat nästa med en frisk kropp och så la jag till knopp för att inte hamna som ett förvirrad alzheimers nästa gång, lika utslagen som en utslagen kropp.
    Men nu, ha det gött i solskenet, inte så varmt idag, lite svala vindar jagar där ute. ❤

    Gillad av 1 person

    1. Jag förstår att det jag upplever känns igen av många. En lärdom mer och att se utanför den egna boxen, som det heter. Viserligen upplevt, liksom du, hur ensamheten är den värsta sjukan hos äldre människor. Som fotterapeut kunde jag få inblick men kunde ändå inte ta till mig hela bredden. Nu vet jag, och kanske det är meningen. Varje liv, om man nu tror på det, ska ju vara en tillgång för kommande. Om nu detta gäller så har jag bestämt att jag bara ska hålla på med musik. Inget annat. 😀
      Kram på dig där ute i periferin och solskenet ❤

      Gilla

      1. Ensamheten som klingar ödsligt i hemmet har jag sluppit, utan har haft mer självvald ensamhet som smakar bra. Jag som andra vet ju aldrig hur livet egentligen blir, tvåsamheten är det ingen garanti på, inte vänner eller barns sällskap heller och inte sjutton vet jag hur länge jag blir kvar här överhuvudtaget. Vi tror vi vet, men när det kommer till kritan, vet vi inte ett smack.
        Maken fyller släpet med rester från trädfällningen, Frasse hjälper till. Själv sätter jag mig nog ute med en bok en stund. Solen är opålitlig fram och tillbaka, så jag tar nog med en filt att sno runt benen. Kram

        Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s