Nu ska jag hänga

 

Så ser den ut, den där manicken hang on, jag införskaffade.

20200428_092620[1]

Varje gång jag går under den i dörrhålet, är det bara att sträcka upp armarna, greppa, böja knäna och slappna av för att uppfatta det där knockande ljuden som bara kan nås från kotorna i ryggen upp och på något underligt vis når fram till trumhinnorna – inifrån.
Huvudet framåt och bakåt i stretch, knock, knock, Utsidan på armarna från axlarna och ner svid, svid. Tre gånger försök till lyft av hela kroppen uppåt, blev en halv centimeter med lyfta fötter. De där tre gångerna ska förstår vara minst 10 gånger 3, men den dan då jag slår näsan i stången finns inte – och behövs inte heller, huvudsaken att jag äntligen kan räta ut kroppen med besked. Förut kunde jag lägga mig på rygg och få benen över huvudet och då hände ungefär samma fenomen, men det går inte längre.

Nöden är uppfinningarnas moder, så därav var det bara att knalla in på det folktomma köpcentret och gå in på berörd sportaffär med tankarna inte bara på armlyft, utan på den förödande tomheten av kunder och de ensamma försäljarna inne i raderna av butiker. Hur i hundan ska det gå? Troligtvis kommer butikerna att packa ihop i konkurs i mängder och arbetslösa stå i kö utanför AF eller socialbyrån. Endast inne i mataffären av den större modellen, som brukar finnas nästan som ett hjärta i varje köpcenter, syntes det vara kommers. Bara att hoppas att leverans av varor kan fortsätta ett tag till, men jag befarar att även det kommer att minska i kvantitet och sortiment.

Sitter och kvintilerar på dyster kvist, för utanför har den lilla snön som kommit inatt, töat bort. Endast på taken avslöjas att det har snöat. Jag ser ju taken precis som jag ser ryggen på kråkorna som flaxar förbi.

Det är bara förmiddag och jag sitter fortfarande i morgonrocken. Bamse blänger lite bortifrån soffhörnan och undrar om vi inte ska ta oss en sväng därute, i alla fall. Halelvakaffet får du ta när vi kommer in igen, säger han.

🙂

 

 

4 reaktioner på ”Nu ska jag hänga

  1. När jag väl raglade upp var snön redan borta, maken sa att det var helt vitt när han gick ut med Frasse vid 08-tiden.
    Idag kör kroppen karusell med mig, blir inte så mycket gjort, men jag har tänkt hänga med maken till tippen med alla grenar från de nersågade träden sent på eftermiddagen.
    Igår var jag flitigare, tog skåpet under diskbänken, så proppfull med plastkassar och annat. Nu är varje plastpåse ihopknuten för att ta mindre plats, skåpet renskurat och allt allt på sin plats. En liten insats då och då så blir nog stugan fixad till vi åker hem.
    En Kram i det tysta grå med björkar svängande i vinden med musöron till blad, vilket manar till klippning av vår enda buskros.

    Gillad av 1 person

  2. Just en sån manick skulle jag också behöva! Men i det här gamla huset är dörröppningarna så låga att man i så fall lynchar eventuella besökare.:'(

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s