På tisdag ser jag mig omkring…

Som i visan om veckans alla dagar kommer denna överskrift via automatik när jag inte vet vad jag ska skriva om. Rehabdagarna rullar undan och allt flödar över i gränslös tacksamhet över tillvaron. Bl.a. att slippa ha strumpor på 😀 Ett skit var det förut att få på dem, så även idag eftersom jag numera inte får göra vilka akrobatiska ställningar som jag brukar använda mig utav. Men vad gör det – har inte ont – inte ett smack. Nog om det, för det är varmt ändå utan dem. Bara en sådan sak. Vilken tur att i värsta värmen bli opererad och inte behöver utsätta kroppen med påklädning. För tänk om det varit vinter. Hujedamej!

Har läst igenom flödet av bloggar som flutit in sedan sist. Inte så många men tillräckligt för att uppfatta svettningarna och allehanda manövrer för att uppskatta skuggan. Sitta än här och än där. Alla verkar vara så nöjda och det värmer, bara det.

Bamse är förstås med mig här på landet. Med svansen i vädret som ett ivrigt viftande utropstecken har han börjat inta ställningen som förste väktare. Om det glider in en bil på den ganska långa infarten hör hundarna det innan vi människor, och skallen från Bamse och Molly (gårdens bordercollie) får våra öron att svida av allt för höga decibels. T.o.m. tuppen tystnar i sitt galande och hönsen kastar sig in under buskarna i hönsgården.

Katten som heter Sixten är en nyinflyttad sak som alltid varit utomhuskatt. Innebär att den dagligen serverar oss halvt eller delvist tuggade råttor och möss under frukostbordet som står utomhus. Idag såg jag att Bamse tuggade på någonting lite längre bort på gräsmattan och upptäckte att han ganska förtjust försökte få i sig en liten halvt tuggad mus. Han undrade förskräckt över mattes hårda stämma och glodde med sina pepparkornsögon på mig utan att förstå. Att han hade blodstänk runt nosen och ända upp mot ena ögat, hade han ingen aning om. Men så är det med landet. Hellre detta än trottoarkanterna i stan. Där ligger det värre floror av det bakteriella, än en död mus mitt i skogen.

Någon skrev om ugnspannkaka och här finns det ägg som behöver gå åt. En rörmokare är här och gårdens herre är hemma och kanske kan jag föreslå att som enkel lunch inmundiga slikt. Skogarna står ju fulla med både röda och blå bär, har jag hört. Avundsjukan bubblar i mig men nästa höst ska jag sopa skogen ren på dessa två.

🙂

4 reaktioner på ”På tisdag ser jag mig omkring…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s