Tandläkare

De borde prövas likväl som Veterinärerna (som faktiskt är på g).
Idag var det dags att påbörja mina gaddar, eller rättare sagt, de två som fattas. Brygga heter det och det billigaste alternativet om nu en helprotes är billigare, men det vet jag inte. Kan väl inte gå med en protes som glappar. Räcker väl med käften som så.

Noggrann undersökning av hela garnityret för att leta efter karies och mäta fickorna gubevars. Allihop förstås. Och det är klart att det inte får finnas några bakterier och det fattar jag. Men egentligen handlar det om pengar. Dra ut så mycket på tiden så det blir lönsamt i längden.

Ska väl inte träta mer om det, men det skaver i plånboken iaf. Och den är helt befriad från karies, vad jag vet, men djupa fickor har den. Tomma dessutom. 😀

Det är skit att vara pensionär utan tillgångar. Så nu har jag packat första banankartongen med loppisgrejer till vår-rundan. Hoppas att folk kan röra sig mer i samhället då. För loppis kommer det att bli, inte bara på gamla tanters pinaler för konkurserna kommer att stå som spön i backen. Regeringen ska skjuta till och skjuta till… inte fan har de skjutit till något för fattigpensionärerna, så de hamnar över existensminimum. Nä, snart ställs vi på rad och knuffas över kanten. Är synnerligen förbenad på mig själv som inte arbetade mera svart. Hade alla chanser i världen. Men som den plikttrogne svensken redovisades vartenda korvöre. Jaja, det är historia nu.

Nu blev det ju ännu mera gnäll. Ja, jag sitter här och har ont i tandhalsarna. Och i morgon bitti ska jag dit egen. Hujedamej.

Jag är med i lite olika grupper på facebook. Sådana där skrivarkurser som erbjuds gratis. En av dem ska pågå i 25 dagar och vi har kommit till hälften och jag är redan trött på det. Det här med ord är som hela min livsstil i övrigt. Roligt att sätta igång och tröttnar fort. Konstigt att jag hållit i den här bloggen så pass länge. Beror kanske lite på att den blev en räddningsplanka på nåt vis. En artificiell kontakt med yttervärlden eftersom den inre råkade packas in i ett vacuum. Men… en rolig grej. En av deltagarna från kurserna har gått med på att vi ska bli testläsare åt varandra. Det blir nog ganska givande. Inget lektörande utan bara som bollplank. Min lektör heter Margareta och har bloggen ”beskrivarblogg”. Mitt mångåriga stöd och lika många år som vän. ❤

Klockan är inte mycket. Det känns som om det vore natt och en liten tur med Bamse vore faktiskt på plats. Näst sista idag.

Gokväll 😀