Adventstidens skrivövningar bruten

Det har varit synnerligen trevligt att vara med i det här erbjudandet som en grupp författare bidrar med från sin hemsida. Så jag har nu varje morgon från den första december skrivit små uppdrag och historier, allt efter rekommendation och i vilket maxantal av ord det ska få vara.
Stiger ur sängen och mosar omkring ett tag mellan sömn och vaka. Sätter på kaffet och inmundigar mig lite frukost. Slår på datorn i en liten känsla av nyfikenhet och läser uppdraget. Klär mig och går promenad med Bamse och filosoferar över dagens ämne. Vänder och vrider, men brukar för det mesta alltid återkomma till den där första tanken som dyker upp.
Det här har gjort att jag fått in en behaglig rutin och samtidigt fått igång hjärnan från det vardagliga.
Men idag slog det slint. Uppdraget lyder sålunda:

Ta en kärleksscen (inte en sexscen) ur din favorit romantik / feelgood-roman och gör om den till att utspelas jag en annan tid. Om det till exempel är en historisk feelgood, skriv hur scenen skulle se ut idag. Hur skulle miljö och klädsel se ut? Vilket språk skulle dina karaktärer använda?
Berätta vilken bok och scen du skriver om.
Texten får vara på max 300 ord.

Allt ifrån barnsben började jag, eller snarare hittade, i vårt lilla skolbibliotek triologin om Tarzan. Den läste jag om och om igen från fyran till sjunde klass. Inte blev det någon ”hon” från Blåkulla – Kittyböcker (om de fanns då) – Barnen från Frostmofjället osv. Nej o nej, jag var fast i djungeln, en helt annan värld, kärleken som uppstod mellan Jane och Tarzan. Kommunikationen mellan honom och aporna men efter så många år har det mesta fallit i glömska. Men fixerad var jag. Jo, i vår egen bokhylla där hemma stod Goldfinger, och den läste jag naturligtvis. Varför vi hade en sådan kan jag än i dag inte förstå. Kanske far fick någon form av förnyelseanda när den annonserade sin ankomst? I övrigt fanns där bara gamla klassiker med bruna tråkiga bokryggar som inte lockade det minsta. En stor läkarbok fanns förstås, men kan inte erinra mig att ens i den komma ihåg någon form av feel-good mellan dessa pärmar (skämt åsido).

Det är det här med feel-good som stör mig. Skriva trams själv kan jag, men faller på att redovisa ur vilken bok det är taget. Har plågat mig igenom några Nora Roberts men kommer inte ihåg ett skvatt. Och inte kan jag göra om Tarzan och Janes kärlekshistoria för hur skulle det se ut? Slänga oss i lianerna och tjoa i nutidsmiljö? Dömt att misslyckas på 300 ord. Visserligen kan jag ta till tunnelbana eller andra kommunikationsmedel, men vaddåååååååå… och kärlekscenerna? Hur skulle det se ut med en man i kostym, som flänger omkring med en brutta i sina armar?

Är det någon av er som kan hjälpa mig? Tänkte skicka in en rolig historia istället och neka till medverkan den här dagen. Har ni någon på lut så skriv ner den och lägg i kommentarerna, så stuvar jag om den lite och fyller ut med miljö och gestaltning, så det blir ca 300 ord.
Tack på förhand. Vi har tre dagar på oss för inlämning.

😀

4 reaktioner på ”Adventstidens skrivövningar bruten

  1. Nöjer mig med att flina åt vedermödan – men bra att du hittat den här skrivmöjligheten!! Tänkte flera gånger idag på ditt firande på 60-talet – himla välskrivet och med bra flyt. Själv jobbar jag på att stå ut. Kram

    Gillad av 1 person

    1. Förstår så väl hur du har det min fin vän. Och ska sanningen fram angående flängandet i lianer, så håller det på att växa fram en scen mellan tunnebanestationer – undan bovar och räddningen av Jane som blir den förlösande kärleksinsikten. Moahahahha :-d 😀 😀

      Gillad av 2 personer

  2. Borta med vinden borde väl gå att stuva om till nutid? Eller Napoleons och Sophies kärlekshistoria omskriven till dagens politiker/kungligheter? Dr Zjivago är också en möjlighet. Lycka till! 🙂

    Gillad av 1 person

  3. Jovisst Uddmor 😀
    Romaner av det omfånget klarar jag inte av att korta ner till 300 ord. Förrestän har jag glömt det mesta ur Borta med vinden. Operans uppsättning av den tre och en halv timme långa föreställningen av Dr Zjivago kom jag aldrig på, fast jag så gärna ville, och syftet var ju att vi ska hämta något ur den modernare genren som kallas feel-good, och sådana läser jag inte. 😀
    Dessutom blir jag lite grinig när jag inte får använda min egen fantasi. 😀
    Tack för omtanken ❤

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s