Melankoli och taskig tangent

Blä, så fort jag slår upp ögonen på morgonen blir jag överfallen av just den – melankolin alltså.
Vet (fan nu har boksaven t slua a fungera), får slå hår som fan näääääääääää. Nu ger jag upp. Ttttttttttt. BRA nu blev jag förb…ad och bara de gör att det släpper lite – melankolin. Så savar jag knepig beyder de att jag glömmer att drämma till ordentligt. Lustigt – nu blev jag på bättre humör. 😀

Jag behöver inte vara melankolisk, men igår klippte jag syrrans naglar och det hänger väl kvar. Under processen ringde hennes äldste (han som igger pengar av henne) och behövde 500 ill en gastroskopi i grannorten där sjukhuset är beläget. Jodå, sa syrran så rart, men hon behövde först se om hon hade pengar på sitt konto och därefter återkomma. Hmmm, tänkte jag, det pågår forfarande.

(som parantes bör illäggas av situaionen at hon gjort sig totalt pank under åtskilliga månader och som har pågått under många år.)

Senare kom systerdottern med mat och kaffebröd, och hon som numera har hand om sin morsas konto, meddelade att de fanns över 7 000 på kontot.
”Oj”, sa syrran, ”hur kan jag ha så mycket pengar kvar?”
”För a du inte skickar pengar ill skitsöveln”, fick hon ill svar.
Genast såg jag hur min syster drog på sig demensmössan och teg som om världen försvann.

Vad är det som händer? Helt klart drar hon den på sig mitt i samtalet för att slippa gå i försvar. Hon kan nämligen ge ut hur mycket som helst till honom, men ill hans syster som är den enda som bryr sig om henne ger hon knappast ens et tack för den omtanke hon får – alldeles gratis.
Bedrägligt är det så det osar bränd katt. Varför i helskotta gör människan på detta viset? Helt medveten om hur hon ska skicka pengar och inte visa det för dottern. Munnen blir som ett smalt streck och blicken blir fjärran från a vara närvarande. Ett skådespel mitt framför ögonen på mig, och jag frågar mig vem hon är – min syster. Är hon dement eller spelar hon teater mitt i det konstaterade och faktiska eländet? Jag vet inte.

Hur som helst är det klart att hon har delar av hjärnan i en krossad gröt av grå substans, och det är som det är med det. Men att stå bredvid är inte lätt. Det vet alla anhöriga som fått pröva på. Ja, även jag som under några år hade det genom arbete. Men då kunde jag stå bredvid på stor avstånd. Se på ur medicinska termer, utan a vara proffs, men väl som medmänniska.

Inte 17 var det de här jag ville skriva om. Men kanske det blev just ur melankolin som nu långsamt har släpp känslan jag började med. T fortsäter at krångla så nu går jag ut med stegräknaren och försöker behålla både kropp och hjärna under någorlunda konroll.

🙂

3 reaktioner på ”Melankoli och taskig tangent

  1. Kram kära vän – att t djävlas med dig gjorde eländet du skrev om nästan lite roligt – men nog är det hemskt att uppleva och förundras. Hon kanske är mindre dement än ni tror? Och den där sonen borde sys in någonstans, länge. Usch för en sådan sonrelation

    Gillad av 1 person

    1. Viss blir det lite kul när det fattas en bokstav. Jag blev också på bätre humör 😀
      Den där sonen som var de goaste och mest underbara syskonbarn jag hade en gång i tiden behandlades inte så skonsam av livet. Trots at han inte kunde göra en fluga förnär och vägrade militärjäns, så hamnade han fel. Alldeles helt galet fel. Så kanske är det någon form av skuld hon bär inom sig? Jag vet inte men någo är de. Jag sörjer över båda vå. Hon har sina problem och jag mina med mina egna ätteläggar, fas det aldrig handlar om pengar.
      Nu har jag ryckt upp en physalis ur trädgårdslande för de hinner aldrig mogna. Tar in dem och de får mogna efter läste jag nyss när jag googlade.
      Kram och jag fattar din längan u och du är sååå uff som köper enkel biljet. 😀 Puss ❤

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s