Om

Har bloggat i flera år men tyckte att det var dags att radera och gå vidare och prova wordpress.

Nyfiken… ja det är jag. Gillar att utmana mig själv. Blir ganska ofta exalterad över vissa saker och ämnen som kommer i min väg.

Här tänker jag vara öppen för alla min själs nyanser. Inte tveka att vara ledsen om jag känner så. På mina andra bloggar har jag alltid varit glad och det är ju en tillgång att vara glad, men det finns ju alltid en annan sida. En sida som många inte vågar visa – och det ska jag försöka med här.

Jag är till åren kommen fast fortfarande – 70 (ett tag sedan jag skrev det här och idag är jag på väg in i det 73dje)

Är optimist i grunden

Min själ är ung men ganska vis

Min devis: Ingenting är beständigt / allt är föränderligt   OCH   vad ska jag lära mig av det här och det där?

 

Har alltid något på gång.

Målar i olja och har haft ett antal utställningar

Skrivit en roman (hoppsan, nu är det två). En ny på gång och en tillsammans med en vän

Medverkat i Antologier – Noveller och dikter

teater – revynummer – lustspel – dikter – kåserier – och nu en ny blogg

Gillar att sjunga och kan ett antal ackord på gitarr.

Skapar egen musik i teatersammanhang för att slippa STIM

 

Det ovan sagda och lite annat har jag hållit på med samtidigt som jag bedrivit egen firma

Nu är jag pensionär och BORDE hinna ännu mer. (men för tre år sedan slog livet krokben på mig och har fått upptäcka – och fått nya erfarenheter av både det ena och det andra).

Som sagt: Allt är föränderligt 🙂

 

 

7 reaktioner på ”Om

    1. Att orden imponerar tackar jag för. Det är säkert inte märkvärdigare än någon annans men det kanske är lite olika innehåll i det man skriver. Var inne på en kattblogg och människan hade en svenska som var imponerande, men jag är inte intresserad av katter. Så kanske det beror på att vi ligger på samma våglängd di och jag… ungefär?
      Tja, vem vet hur det är egentligen, som nu. En tyst morgon och har endast en hund att prata med.
      🙂

      Gilla

      1. Det ligger något i hur orden trillar ut, ordval, spännande vändningar och det där flytet som vissa har. Finns väl inget bättre än när orden trängs om att komma ut, utan att jag har tänkt en enda tanke. Förundrat ser jag ibland texten växa fram, som något slags inre tankar som jag knappt har tänkt medvetet och likväl trillar de ut. Samma våglängd tror jag verkligen på, man känner igen varandra hur det nu går till?

        Gillad av 1 person

Lämna en kommentar