Bild

Hösten är här

Så lägger jag in en ny bild och får se om den blir lika stor som den förra. Får jag hålla på några ggr så kanske det löser sig. För visst är det roligt med bilder som kan lätta upp en många ggr tråkig text 😉

För jag vet fortfarande inte varför jag skriver men är så innerligt tacksam över er som tittar in och ger lite kommentarer då och då.

Just nu har jag ett glas med Aronialikör bredvid mig. Om inte annat så värmer den – men den når inte ända ner till fötterna förstås. Första gången jag stötte på Aroniabären så skulle jag göra gele`. Det visade sig att det inte blev någon gele` och då slog jag ner det i en flaska och döpte det till Aroniasaft. När den stått ett tag skulle den avsmakas men då hade den minsann tjocknat till utav bara attan, så jag fick krångla ur en tredjedel gele´ med en bordskniv. Jaha, tänkte jag, vad gör jag nu? Aha… jag åker till bolaget och köper en kvarter Vodka. Så kom min första likör till och visst… den var lite klumpig så att säga men det var goda klumpar.

Höst, var det ja. Gässen flyger i stora formationer över höghusen där jag bor. De är ännu kvar vid Mälarens stränder men visst är det dags, tycker de säkert och tränar radarn inför flytten söderut. Minns i November det ljuva September var det någon som diktade och sjöng. Undrar just. Ska det slå tillbaka och …. nej nej nej inte spekulera negativt.

Systerdottern skickade bild på 8 kilo kantareller som hon varit ut och plockat. Avundas lite grand, men mest över samvaron under sådana utflykter. Att hitta svamp numera är inte så värst intressant, men att dela upplevelsen med någon, som förr om dan, det är något av det ljuvligaste under hösten. Kaffe i termos och stekt ägg på mackorna. Dofterna som bara hösten kan bjuda på. Den mjuka mossan mellan stammarna och tystnaden. Bara ett stilla susande i trädkronorna. Härligt!

Nu ska jag s(n)usa i sängen ett slag. Kanske drömma om kantareller och tratt – Gonatt 🙂

 

 

 

Bild

Slapp söndag

Egentligen skulle jag ha varit på väg norrut idag men fick skjuta upp resan ett par dagar, för på tisdag kväll ska jag presentera min idé att skriva ett manus med eventuellt hågade inom Studio Westmannia, en av landets äldsta amatörteaterföreningar, där flera av de hädangångna större skådespelarna som Lars Ekborg och hmmmm, va 17 hette den andre nu då… Lindq… Lund…? Strunt samma, för generationsskiftena har avlöst varandra genom åren och jag hoppas att det finns någon som är intresserad. Att skriva manus själv har jag gjort hitintills men nu ids jag inte längre och det behövs iaf nya ögon och öron. Jag vill förstås att min bok ska ligga till grund (har väl tjatat om den här förut kan tro).

Jag är faktiskt förkyld. Så in i nordens länge sedan men näsan och ögonen minns. Det skaver och rinner och kroppen kommer visst också ihåg för det är förstås denna hågkomst som gör denna söndag speciellt slapp. App Lapp Du Slapp gäller inte längre 😀

Nu har det skett ett under hoppas jag. Få se om lampskärmen hänger med när jag publicerar. I så fall….. hurraaaa för mig! 😀

 

Men OJOJOJ Så stor den blev …….. 😀