Tomt i skåp – Gaddar – Bok

Igår fick Strulan ta semester. Solan packade hennes väska och ombesörjde transporten till en kurs för dryga pessimister. Sedan släpade hon med den numera ”lite” havererade Bergalott till Naprapaten och kunde konstatera att ordningen därefter blev återställd. Frid och fröjd i kojan.

Väl hemma kunde Solan helt krasst konstatera att kylskåpet gapade tomt. Iväg till affären och handlade inför den stundande helgen. Svettig men glad bökade hon sig upp genom hissen med alla kassarna. Satte på en kastrull för att koka två paket med ben till Bamse som börjat magra betänkligt. Han höll på hela natten och gnagde, så i morse blev Solan tvungen att undersöka munnen på honom för att se om han hade några tänder kvar. Veterinären, här om sistens, ville ju dra ut en hel radda. Hon hade himlat med ögonen och påstod att den lille hunden hade såååå ont i bissingarna. Skitprat! De är bara ute efter pengar och Bamse har inte tappat en enda gadd.

Nu något annat trevligt. Vikingaboken ligger i tryck. Nu om några dagar kommer den allra första provupplagan hem för förevisning/läsning och uttalande om den kan lanseras på Anundshög ( http://www.anundshog.se/ ) Bara ligga där som ett komplement till övrig information om den historiska platsen. En liten udda historia om hur människorna kom dit en gång i världen på 600-talet. Helt galet egentligen, tycker Solan som inte fattar att den skrivits över huvud taget, och varför. Men hon säger inget, för då kanske den där Bergalott får ont någon annanstans. Vem vet? Krämpor kan vara uppkomna ur psyket, har Solan hört.

Boken har inga illustrationer men Solan har en förvissning om att det dyker upp någon som vill göra det i kommande upplagor. De bilder som blev gjorda av en bildlärare i Sala, är inte konsekventa med berättelsen. Många bilder i början – sen stora glapp och en del är kraftigt tecknade i svart och somliga är mer skissade. Killen är suverän men Solan ser på Bergalott att hon har en stor rynka i pannan när hon bläddrar sig igenom bunten. Det är ett bekymmer när jag inte själv kan, mumlar hon och Solan skyndar sig att fråga om hon ska ha mera kaffe. Då försvinner rynkan och bunten av illustrationer åker in i sin mapp igen.

Så… kaffe!