Helt plötsligt i denna stund…

 

… har hon inget att skriva om. Annars far tankarna som troll – ut och in. Men när det kommer till disciplin vet hon inte vad det är eftersom hon själv är en förebild för de små. Ungar gör vad de ser – inte vad som sägs.

Nyss intog hon sen frukost och öppnade dörren ut till den vildvuxna trädgården. Med kaffekoppen i handen såg hon ut och naturligtvis blev hon knuffad av sina små som trängdes runt kjoltyget i dörrhålet för att komma ut. De flesta för att uträttade sina nattliga behov. En av dem hade inte kunnat hålla tätt så hon rev med sig lite mossa in för att strö över fläcken på jordgolvet. Såg sig omkring inne i mörkret och slog sig ner vid datorn.

Så inleddes morgonen och nu sitter trollungarna bredvid och försöker samla sig. De tjattrar och väsnas men kommer inte till skott om vad morsan ska skriva. ”En saga”, hojtar Lilltroll, medans någon annan tycker att hon ska skriva om när de fick meddelande från den sedan länge utflyttade storasystern Lindaskutt här om dagen. För då blev mor glad och det är värt att skriva om. ”Gör det!” hojtas från flera håll. Men mor tvekar om just det och lägger fingrarna på tangenterna bara för att skriva ner det som är viktigast av allt, att skriv lite ändå, precis vad som ramlar in och bara lyssna förstrött på ungarnas hojtande som är ett sammelsurium av dumheter, nåja, ett och annat vettig förslag dyker upp, men till slut stänger mor datorn och tar sig en kopp kaffe till. Ungarna får vänta med frukosten, för har de inte vett att ta för sig själva så får de vimsa omkring hungriga bäst de vill.

Gomorron från trollskogen 😀