Teaterträff idag och surriga tankar

Borde ta och duscha och tvätta håret men än vill inte kroppen utsättas för dylikt. Sätter mig här istället och låter tankarna flyga.
*Margareta har troligen anlänt till Göteborg och jag hoppas innerligt att det är bra väder där på blåskusten. Bara det inte regnar för hon hade funderingar på att sätta på lite mascara på sina, som hon sa, obefintliga ögonfransar. 😀 Håller alla mina tummar och tår att hon får en upplevelse och ett gott minne att bära med sig genom livet efter flera år av ett skrivande som fick henne ur fällan hon gått in i. Free Spin ligger där i någon monter på mässan och väntar på intressenter som jag verkligen vill ska öppna plånboken och läsa eller köpa för egen del, eller till någon nära och kär som eventuellt befinner sig i denna belägenhet som heter spelberoende.
*Det går trögt här. Tar och duschar och rensar huvudet en stund.
*Teater va de ja. Vad göra när gamla sångarvänner i övre medelåldern behöver uttrycka sig med lite teater. Med ålder infinner sig en viss slö-och initiativlöshet och fenomenet har uppstått, det som jag är fullt medveten om. De behöver någon som ger dem inspiration och en vägvisare till hur de ska agera på tiljorna. Begriper egentligen inte hur jag lät mig luras in i det här – igen. Frid och fröjd på den fronten under några år nu men påtryckningarna av att man ska vara rädd om sina gamla vänner spikas in i hjärnbarken med små nubb som sätter sig envist fast och kliar.
*Övar lite på gitarren för att få hårdare hud på fingertopparna. Dessutom är vänstra handens utnyttjande bra för minnet.
*Behöver skriva ihop något till min svägerska istället. Hon blir 70 om en månad och jag är bjuden på kalaset. Köpa grejer är inte aktuellt. Det får bli blommor och en dikt till henne.
*Lilla Sissi, en mops, får inte med sig bakbenen och matten står inför om hon ska avliva eller inte. Otröstlig matte så jag har ur källaren plockat upp en 5 meter lång hallmatta och åkt över med den. Deras hala köksgolv är så halt så naturligtvis får hundkraken inte fäste med bakhasorna. De får ha den tills den inte behövs längre. Trasmattorna de lagt där tidigare gjorde ingen nytta för hunden. De gled omkring och husse i huset höll på att dratta omkull – dessutom. Hala golv och trasmattor är inget för vare sig gammelfolk eller sönderavlade hundar. Därtill har matten bara ett ben och det andra är protes, så snacka om problem. Jag följde med på en sen vandring i villakvarteret där de bor och mopsen travade på riktigt bra, tills den tydligt och klart visade att nu ville hon inte gå längre. Ställde sig framför elrullstolen och med ett handgrepp från matten upp som ett jehu och parkerade sig tätt på sidan och njöt av resterande färd hem till dörren.
*Surr surr surr… löjligt det här. Varför skriva ner något så in i norden oväsentligt av tankar? Vare sig framåtskridande, upplyftande, informativt, lärande, idégivande eller någon som helst eftertanke till bättring? Jo, det var om Margareta i så fall. Köp hennes bok och njut av en suveränt skriven svenska och upplysning om beroende. Beroende finns det lika mycket sorter av som ränder på trasmattor.

🙂